Go to main navigation
Steven Dennis med kollegor från Norska flyktingrådet (NRC), vid ankomsten till flygplatsen i Nairobi den 2 juli 2012. Fyra hjälparbetare kidnappades och hölls fångna i fyra dagar i Somalia innan de befriades genom en räddningsaktion.

Steven Dennis med kollegor från Norska flyktingrådet (NRC), vid ankomsten till flygplatsen i Nairobi den 2 juli 2012. Fyra hjälparbetare kidnappades och hölls fångna i fyra dagar i Somalia innan de befriades genom en räddningsaktion.

Foto: Thomas Mukoya / Reuters

NYHET

Biståndsorganisation erkänner delvis ansvar för att medarbetare kidnappades

Igår erkände Norska flyktingrådet delvis ansvar för att en av deras anställda, kanadensaren Steve Dennis kidnappades i Kenya för tre år sedan. Han har i tre år sökt upprättelse från organisationen och krävt 12 miljoner norska kronor i skadestånd.

Det var den 29 juni 2012 som Norska flyktingrådets dåvarande generalsekreterare besökte det kenyanska flyktinglägret Dadaab. Organisationens bilar blev beskjutna. Steve Dennis och tre andra kollegor kidnappades och fördes över gränsen till Somalia. Efter en dramatisk räddningsaktion släpptes biståndsarbetarna efter fyra dagar.

Sedan dess har Steve Dennis, som lider av posttraumatiskt stressyndrom, fört en envis kamp mot Norska flyktingrådet. Enligt honom hade kidnappningen i Dadaab kunnat förhindras om organisationen haft bättre säkerhetsrutiner både före och under besöket.

Efterlyst extern utredning

Utöver sitt skadeståndskrav på 12 miljoner norska kronor har Steve Dennis velat att Norska flyktingrådet offentligt erkänner att de gjort sig skyldiga till grov oaktsamhet när det gäller säkerheten i fält. Han har också efterlyst en extern utredning istället för den interna rapport som gjordes efter händelsen.

Norska flyktingrådet ska ha erbjudit Steve Dennis 4,5 miljoner norska kronor och försäkringsersättning, men han har tackat nej. I förra veckan inleddes en rättegång för att nå en uppgörelse.

Till den norska tidningen Bistandsaktuelt har Norska flyktingrådets advokat Grethe Lillian Gullhaug sagt att säkerhetsrutinerna vid händelsen kunde varit bättre, men att de inte kan betecknas som grov oaktsamhet. Därmed skulle Norska flyktingrådet inte vara skadeståndsskyldiga. Under rättegångens sista dag, igår vände dock biståndsorganisationen.

– Vi har i en intern utvärdering varit öppna med att det förekom svagheter kring informationssäkerheten kring händelsen. I rätten lades det fram ytterligare bevis som stärker dessa påståenden. Vi fann det då viktigt att erkänna ansvar, säger Geir Olav Lisle, vice generalsekreterare för Norska flyktingrådet, till OmVärlden.

Kan få konsekvenser för andra biståndsorganisationer

Advokat Grethe Lillian Gullhaug har tidigare menat att utslaget i rättegången kan få konsekvenser för andra biståndsorganisationer. Organisationer som Läkare utan gränser (MSF) och Röda Korset kan dra sig för att arbeta i konfliktområden om de riskerar att bli stämda av sina anställda för att de har bristande säkerhetsrutiner.

Jean-Christophe Dollé, ansvarig för MSF:s avdelning som rekryterar fältarbetare i Sverige, vill inte kommentera rättsfallet i Norge. Han säger att organisationens medarbetare ska vara medvetna om riskerna i fält och att man inte kan kräva någon annan kompensation för sig själv och sina förmånstagare än den som organisationen har möjlighet att ge dem.

– Vi måste givetvis se till att personen som sänds ut på uppdrag förstår vilka faror han eller hon kan utsättas för. Alla som ska arbeta i ett högriskområde måste ha tänkt igenom det noga innan, säger Jean-Christophe Dollé.

Inte ha stor inverkan på andra organisationer

Jean-Christophe Dollé har aldrig hört talas om att en biståndsarbetare har stämt sin uppdragsgivare. Han tror inte att det norska rättsfallet kommer att ha så stor inverkan på andra hjälporganisationers arbete.

– Självklart försöker man dra lärdom av incidenter i fält och se över sina egna rutiner för att minska riskerna så mycket som möjligt. Men vi kommer ju att fortsätta att arbeta där det finns behov av sjukvård och det är ofta i högriskområden med väpnade konflikter.

På Svenska Röda Korset menar man att riskerna med att arbeta i konfliktområden har ökat. Kriget i Syrien speglar situationen, här har femtio volontärer inom Röda Korsets systerorganisation Syriska Röda Halvmånen dött under den fem år långa konflikten.

Dom faller om fyra-sex veckor

Per Svahn, som är HR-chef på Svenska Röda Korset säger att Röda Korset har ett stort ansvar att utbilda och rusta dem som ska ut på uppdrag i fält. Han betonar även att Röda Korset har ett omfattande säkerhetsarbete internationellt. Per Svahn vill inte spekulera i hur det norska rättsfallet kan komma att påverka olika hjälporganisationer.

– Processen får ha sin gång så får varje organisation se vad utfallet betyder för just deras verksamhet. Vi kommer att följa fallet men det påverkar inte var i världen vi kommer att arbeta. Vårt uppdrag är ju att verka i riskfyllda områden under krig och katastrofer, säger Per Svahn.

Dom i rättegången faller om fyra till sex veckor. Då avgörs också hur mycket Norska flyktingrådet blir ersättningsskyldiga. Enligt Norska flyktingrådets Geir Olav Lisle kommer organisationen betala eventuella skadestånd med egna medel.

Norska flyktingrådet får bland annat stöd av svenska Sida.

Text: Agneta Larsson och Erik Halkjaer