Go to main navigation
Erik Solheim

Erik Solheim, ordförande i OECD:s biståndskommitté DAC och tidigare bistånds- och miljöminister i Norge.

Foto: Tore Berntsen

NYHET

Biståndspengar åt flyktingar minskar möjligheterna till utveckling

Även om ett generöst flyktingmottagande är viktigt finns det ett problem med att ta biståndspengar för att finansiera mottagande av flyktingar, menar Erik Solheim, ordförande för OECD:s biståndskommitté DAC. Det minskar möjligheterna till ekonomisk utveckling i de länder människor flyr ifrån.

Med anledning av debatten kring huruvida Sverige bör räkna av stora delar av biståndet till flyktingmottagande i Sverige ringde OmVärlden upp Norges tidigare biståndsminister Erik Solheim, som idag basar för Organisationen för ekonomisk samarbete och utveckling OECD:s biståndskommitté, DAC. Han har följt debatten i Sverige. 

– Alla våra medlemsländer uppfattar detta som ett problem. Å ena sidan önskar vi att länder ska vara generösa och ta emot flyktingar, från till exempel Syrien. Sverige är ju en av de största mottagarna av syriska flyktingar i Europa och mycket mer generöst i sitt flyktingmottagande än till exempel Norge.

Att uppmuntra för generositet i flyktingmottagandet var just en av anledningarna till att OECD/DAC gjorde det möjligt för sina medlemsländer att räkna av pengar från biståndet för flyktingmottagande. Avräkningar får göras för till exempel hälsovård, mat och boende under en migrants första år i det land hen har flytt till. Sverige räknar i år av 22 procent av sin biståndsbudget för detta, vilket är mer än något annat land inom OECD.

– Samtidigt är det klart att ju mer pengar vi använder för att ta emot människor på bekostnad av de pengar som ska gå till de fattiga länderna desto mindre bidrar vi till att skapa ekonomisk framgång i fattigare länder och att reducera flyktingströmmarna. För det är säkert, att ekonomisk framgång i fattigare länder minskar riskerna för krig och konflikt och då över tid även flyktingströmmarna.

Allt mindre långsiktigt utvecklingsbistånd

På senare år har det svenska biståndet även fått kritik för att lägga allt mer biståndspengar på kortsiktiga humanitära insatser och på att stödja multilaterala biståndsorgan som olika utecklingsbanker, FN-organ och Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria. Samtidigt har stödet till de långsiktiga utvecklingsinsatserna i fattiga länder minskat och därmed möjligheterna att bidra till minskad fattigdom.

Erik Solheim ser ett problem med detta, men hävdar också att DAC:s medlemsländer själva, såsom Sverige, debatterat detta under lång tid.

– Detta är ett dilemma som hela tiden är uppe i diskussionen om moderniseringen av biståndet, men jag tror inte att det blir någon ändring på kort sikt. För de flesta menar att det är en fördel att visa generositet och de flesta av medlemsländerna är inte så generösa som Sverige är så det är generellt ingen stor fråga, utom i Sverige.

Erik Solheim tror inte att den svenska debatten kommer sprida sig till övriga Europa, av en mycket enkel anledning.

– Jag tror det är osannolikt att resten av Europa inom en nära framtid kommer att bli lika generösa och ta emot lika många flyktingar som Sverige. Följer man den europeiska debatten är ju inte generositet mot invandrare och flyktingar det som dominerar, snarare det motsatta.

En lösning för att inte urholka biståndet med flyktingmottagande är att inte bara göra avräkningar, utan även att öka biståndsbudgeten, menar Erik Solheim. Han påpekar att de länder som fått bära den största bördan för kriget i Syrien, förutom Syrien självt, är grannländerna. Bland annat Turkiet som har tagit emot 1,5 miljoner flyktingar och samtidigt ökat sitt bistånd.

Text: Erik Halkjaer