Go to main navigation
06-21-2012mainakiai.jpg

Maina Kiai, FN:s särskilda rapportör för mötesfrihet och rätten att organisera sig, var på besök i Stockholm i veckan.

Foto: UN Photo/Jean-Marc Ferré

stockholm civil society week

Civilsamhället arbetar under ökat hot

 I veckan har svenska och internationella civilsamhällesorganisationer och biståndsaktörer mötts för att delta i Stockholm Civil Society Week. Många av diskussionerna har handlat om civilsamhällets alltmer utsatta situation. "Läget idag påminner om det kalla kriget", säger Maina Kiai, FN:s särskilda rapportör för mötesfrihet och rätten att organisera sig.

Det är Sida som tillsammans med UD står bakom evenemanget som har samlat över hundra internationella gäster i Stockholm. Idag är sista dagen av fem och temat för en stor del av veckan har varit hur man kan skapa ett mer gynnsamt klimat för civilsamhället att verka i.

Tillställningen i sig är rätt så unik i sitt slag.

– Det här har aldrig gjorts lika stort tidigare och saken är att det nu ligger väldigt bra i tiden att anordna ett sådant här evenemang. Klimatet som civilsamhället verkar i har inte förbättrats de senaste åren, säger Charlotta Norrby, chef för Sidas civilsamhällesenhet.

Ett allvarligt läge

Enligt en rapport som den internationella alliansen för civilsamhällesorganisationer Civicus har sammanställt lever sex av sju människor idag i länder där yttrandefriheten och rätten att organisera sig är hotad. I nittiosex länder har situationen enligt sammanställningen även förvärrats det senaste året. Det är något som den inbjudna gästen Amy Miller-Taylor från Civicus menar delvis kan förklaras med att hot mot civilsamhället blivit alltmer normaliserat.

– Till viss del har man accepterat att det är såhär verkligheten ser ut. Det har blivit det nya normala för organisationer inom det civila samhället att verka under dessa förhållanden och de tvingas ägna alltmer tid åt att motverka dessa hot för att kunna utföra sitt arbete, säger Amy Miller-Taylor.

En annan förklaring till att civilsamhällets friheter och utrymme krymper är enligt Amy Miller-Taylor att det finansiella stödet sällan når fram till de som är i störst behov av det.

– Det är fortfarande så att de organisationer som är mest hotade främst är verksamma i länder med lägre utveckling. Trots det går endast ungefär en procent av allt bistånd till lokala organisationer i dessa länder. Det beror delvis på att biståndsgivare inte vågar ta risken att stötta organisationer de inte är familjära med, och delvis på grund av att makthavarna begränsar möjligheterna till finansiellt stöd utifrån, säger Amy Miller-Taylor.

Får gehör från andra gäster

Slutsatserna som Civicus presenterade i sin rapport delades till stor del med övriga deltagare som var på plats. En av dem var Maina Kiai som inledde första dagen med att ge sin förklaring till varför organisationer inom civilsamhället blir alltmer hotade.

– Vi befinner oss inte i ett kallt krig, men läget påminner om det. På ena sidan har vi de som försöker öka det demokratiska utrymmet, och på andra sidan har vi de som vill krympa det. I den situationen blir civilsamhället symbolen för motsättningarna eftersom det är de som går ut på gatorna och protesterar. De försöker styra samhället i en demokratisk riktning utan att själva vilja bli politiker. Det gör det enklare för makthavare att attackera dem, säger Maina Kiai.

Maina Kiai framhävde även vikten av att fokusera mindre på resultat och mer på stegvis framgång när det gäller mänskliga rättigheter.

– Det går inte att kräva resultat från en organisation som vill genomföra en protest på samma sätt som någon som vill sätta upp myggnät för att hindra spridningen av malaria. Att en by för första gången vågar visa sitt missnöje är en framgång oavsett om de uppnår något resultat eller inte. Huvudsaken är att de vågade protestera, säger Maina Kiai.

Givare måste vara modiga

Under Civil Society Week har många förslag på hur man ska kunna vända dagens kritiska läge diskuterats. Något som både Amy Miller-Taylor och Maina Kiai efterfrågade var att biståndsgivare ska våga ge mer stöd till lokala organisationer.

– Kampen för demokrati är inte som att plantera träd eller dela ut myggnät. Du kan hamna i fängelse eller i värsta fall bli dödad. De som kämpar är ofta medvetna om riskerna, men de gör det ändå, eftersom de tror på ändamålet. Det finns så många människor runtom i världen som är så modiga, men som får höra från biståndsgivare att de inte vill stötta dem på grund av riskerna som biståndstagarna utsätts för. De här människorna vet om riskerna. Så låt dem få göra sitt arbete, säger Maina Kiai.

Text: Amanda Saveland