Go to main navigation

Foto: Guarango Producción

Nélida Ayay Chilón har huvudrollen i den prisbelönta peruanska dokumentärfilmen Hija de la laguna (Lagunens dotter).

Foto: Guarango Producción

Marco Arana, en präst och mentor till Nélida Ayay Chilón, grips under brutala former av polis i Cajamarca, i Peru, när han demonstrerar under fredliga former mot gruvbolagens aktiviteter i Yanacocha y Conga i gruvorna.

nyhet

Film skildrar följderna av AP-fondernas investering i peruansk gruvnäring

I veckan reser Nélida Ayay Chilón runt i Sverige och visar den prisbelönta peruanska dokumentärfilmen Lagunens dotter, om följderna av gruvverksamheten i landet. Till OmVärlden säger hon att "AP-fonderna borde investera i något mer hållbart".

"Vattnet är Jordens blod. Utan sitt blod, skulle Jorden inte kunna leva, och ingen levande varelse skulle överleva på Jorden. Jag frågar mig, vad händer när de förstör sjöarna? Var ska ägarna leva? Inte människorna, utan andarna. För de är där och tar hand om dig, Moder Vatten. Och de ber inte om något. De säger inte, "hörru, se efter mig". De är bara där. Och om de förstör sjöarna, var ska de leva? Jag vet inte."

Så börjar filmen Lagunens dotter, eller Hija de la laguna, på spanska. Nélida Ayay Chilón talar till en stilla lagun högt uppe i Anderna, i Peru. Hon fyller en vattenbehållare. Hon möter Maxima Acuna de Chaupes, som blivit något av ett ansikte utåt för ursprungsfolkningens kamp mot gruvbolaget Newmont och guldgruvan Yanacocha.

Försöker få henne att lämna marken

Med utsikt över de Andernas gräsklädda sluttningar går Nélida Ayay Chilón och Maxima Acuna de Chaupes tillsammans igenom Maximas papper på att hon äger den mark hon lever på. Dokumentärfilmen som blev klar förra året har tagit tre år att spela in. Som OmVärlden tidigare skrivit om fick Maxima Acuna de Chaupes vid årsskiftet 2014-2015 efter mer än tre års kamp rätt mot gruvbolagets anspråk på marken.

– Man dömde till hennes fördel, men varje dag kommer bolagets säkerhetsvakter och poliser och anklagar henne för något nytt. De försöker tråka ut henne, få henne att lämna marken, säger Nélida Ayay Chilón.

Gruvan i Yanacocha och kampen mot, vad lokalbefolkningen anser är ett svårt angrepp på naturen och naturens resurser, har varit en del av Nélida Ayay Chilóns vardag hela livet. Enligt henne har verksamheten inte fört med sig något gått sedan starten 1993.

– Ingen som lever där har sett några förbättringar, tvärtom har gruvan bara fört med sig förstörelse. Den har tömt sjöar och floder har torkat ut. Jag har inte sett något positivt, snarare tvärtom.

Möttes av beväpnad polis

Själv blev Nélida Ayay Chilón en del av motståndet mot gruvan 2007. Då genomfördes den första stora demonstrationen, sedan befolkningen vid tre tillfällen frågat gruvbolaget om varför vattnet försvann. Demonstranterna möttes av beväpnad polis och gruvbolagets säkerhetsbolag, svenskägda Securitas. 32 av personer greps, dömdes till dryga böter och fyra års fängelse.

Under åren 2008-2013 drev lokalbefolkningen kring Yanacocha en rättssak mot bolaget, som bland annat grävt en nästan 100 meter djup brunn för att ge personalstyrkan på 800 personer vatten att dricka. Samtidigt torkade det vatten, som människorna i området använt i generationer för att bevattna åkrar, ge till boskapen och fiska ur, ut.

För Nélida Ayay Chilón och hennes familj, grannar och vänner finns det sedan urminnestider en stark fysisk relation med naturen. Hon beskriver hur allt har liv, även minsta sten. Och om hur naturen ger tydliga signaler på att allt inte står rätt till.

– Man behöver inte vara ingenjör för att se vad som händer. Det är torrt, vattnet är borta och smakar inte som förr. Varje dag ser vi hur bergen runt omkring oss förstörs. När jag ser hur man spränger och gräver är det som att de drar av huden på berget och lämnar det som ett öppet sår.

Fortsatt motstånd utanför rättssalen

Rättsfallet mot gruvbolaget lades ner 2013 då domstolen i Cajamarca menade att det saknades bevis för att klandra gruvan för att vattnet försvunnit. Man pekade istället på naturliga orsaker och klimatförändringar, men byborna tror inte på det. Istället fortsätter de sitt motstånd utanför rättssalarna.

I filmen Lagunens dotter skildras hur polis och säkerhetsstyrkor står på gruvbolaget Newmonts sida. Demonstranter slås brutalt ner och i sina små bräckliga stugor på de andniska sluttningarna står ursprungsbefolkningen under ständig övervakning. Enligt peruansk lag ska polisen skydda gruvnäringens verksamhet.

Lagunens dotter har vunnit pris i Peru och hade världspermiär på den kanadensiska dokumentärfilmsfestivalen Hot Docs i april 2015. I Sverige visas den på filmfestivalen Latinamerika i fokus i Malmö, den 22 oktober och har också visats i Stockholm, Göteborg och Uppsala. Nélida Ayay Chilón och filmens producent Núria Frigola har även mött representanter för AP-fonderna i Stockholm.

Text: Erik Halkjaer