Go to main navigation
Flyktingkrisen har under sex dagar samlat in dubbelt så mycket som tyfonen Haiyan och jordbävningen i Haiti tillsammans.

Foto: Tobias Rydén/OmVärlden

flyktingkrisen

Insamlingsrekord styrs av nyhetsrapportering

Förra onsdagen spreds bilden på den treårige pojken Alan Kurdi som drunknat i Medelhavet på sociala medier. Sedan dess har svenskarna samlat in rekordbelopp för att hjälpa flyktingarna. ”Det är en all time high”, uppger Cecilia Nauclér, pressansvarig på Rädda barnen.

– Vi har samlat in pengar sedan april men det är de senaste dagarna som allmänheten verkligen har börjat engagera sig. Räknat från i torsdags har vi fått in 10 miljoner kronor. Det är en siffra som kommer fortsätta växa, säger Cecilia Nauclér.

Ett stort engagemang

Många insamlingsorganisationer känner trycket från allmänheten. Det är många som vill hjälpa till genom att skänka pengar. Sverige för UNHCR har den senaste veckan samlat in 15,3 miljoner kronor, men intresset är även stort för att engagera sig på andra sätt.

­– De här insamlingsnivåerna kommer nog hålla i sig fram till slutet av veckan, men vi ser ett jättestort intresse för att hjälpa till mer långsiktigt. Det är till exempel många som hör av sig för att bli månadsgivare, säger Anna-Karin Modén, kommunikationsansvarig på Sverige för UNHCR.

Unika siffror

Sedan bilden på Alan Kurdi publicerades har Röda korset fått in 17 miljoner kronor. Det överstiger organisationens insamling de fyra första dagarna efter tyfonen Haiyan med trettio procent. En siffra som gör att den senaste veckans insamling sticker ut.

– Traditionellt är det svårare att samla in pengar för krig och konfliktsituationer eftersom det är ett så långtgående arbete. Naturkatastrofer är mer direkta vilket gör att insamlingen brukar gå väldigt snabbt. Med tanke på att det här rör sig om en konflikt som har pågått i fyra år är de här siffrorna unika, säger Therése Engström, insamlingschef på Röda korset.

Nya sätt att stötta

Idag använder sig många av betaltjänsten Swish för att ge gåvor. Något som enligt Radiohjälpen gör det svårt att jämföra den pågående insamlingen med vad tidigare insamlingar fick in under de första dagarna. Tidigare gick det bara att se det som kom in under vardagarna, men nu kan överföringarna räknas in i realtid.

Överlag har sättet som folk samlar in pengar på tagit nya former.

– Engagemanget är mer mångfacetterat än någonsin tidigare. Exempelvis ser vi att fler personer startar egna insamlingar och uppmanar andra att skänka pengar på sociala medier, säger Therése Engström.

En mediedriven insamling

Unicef har sedan i torsdags sammanlagt fått in drygt 9,5 miljoner kronor. För att hitta en insamling med motsvarande siffror får man gå tillbaka till tsunamin år 2004. Det säger Per Westberg, vice generalsekreterare för Unicef, som även framhåller att den senaste veckans rekordsiffror till stor del beror på den omfattande medierapporteringen.

– Jag har varit med om flera stora katastrofinsamlingar och det är något fantastiskt med hur engagerade människor blir. Samtidigt kan man känna att det finns en absurd logik i hur mycket som styrs av medial uppmärksamhet, säger Per Westberg.

Per Westberg menar att journalistiken har ett stort ansvar för vilken information allmänheten får ta del av i humanitära kriser, men att rapporteringen ofta fastnar i en verklighet.

– Nu den senaste tiden har bilden på pojken Alan Kurdi fått stor spridning. Jag har tittat på den flera gånger i mitt arbete, men jag klarar inte av att se den längre. Jag mår för dåligt. Man kan då fråga sig vilka bilder som ska krävas för att situationen i Jemen eller i Centralafrikanska republiken ska uppmärksammas, säger Per Westberg.

Text: Amanda Saveland