Go to main navigation
Cecilia Malmström

EU-kommissionären Cecilia Malmström hävdar att EU:s handelsavtal främjar utveckling snarare än stjälper industrier.

Foto: EU-kommissionen

NYHET

Kritiserat EU-avtal går i mål

Efter år av svåra diskussioner går förhandlingarna om ett handelsavtal mellan EU och Västafrika mot sitt slut. Ett avtal som ska leda till minskad fattingdom, enligt EU. "En risk att man slår ut lokal och regional handel", säger Marja Wolpher, på Afrikagrupperna.

– Det här avtalet garanterar att länderna i Västafrika inte förlorar tillgång till EU:s marknad. Det är en win-win-situation, bra för EU men framförallt bra för Västafrika, säger Christofer Fjellner, svensk ledamot för moderaterna i EU-parlamentets utskott för internationell handel

Han är ansvarig förhandlare i EU-parlamentet där man precis börjat diskutera det ekonomiska partnerskapsavtalet EPA (Economic Partnership Agreement) som EU ska ingå med 16 länder i Västafrika. Avtalet är i sin tur en del av det avtalspaket som EU förhandlar med alla länder i Afrika, Karibien och Stilla Havet.

EU och de västafrikanska staterna har diskuterat EPA sedan 2002 men det var först förra året som parterna kom överens om att ingå ett avtal. Man enades då om att de västafrikanska länderna ska få fortsatt tullfri tillgång till EU:s marknad medan de själva successivt avskaffar tullarna på 75 procent av sin handel med EU de kommande 20 åren.

Avtalet får kritik

Tanken är att EPA ska bidra till utveckling genom mer handel och ökad integration mellan de västafrikanska länderna. Avtalet har dock mött kritik såväl från afrikanska som europeiska politiker liksom av intresseorganisationer.

Kritikerna befarar att de tillverkningsindustrier som är under uppbyggnad i Västafrika hotas genom konkurrens från europeiska bolag. Detta eftersom industrierna inte längre skyddas av inhemska tullar i lika stor utsträckning. Samtidigt sägs de fattiga länderna gå miste om skatteintäkter när tullarna sänks.

– Jag ser inte alls att EPA är kompatibelt med vår skyldighet att bekämpa fattigdom, säger Ska Keller, tysk miljöpartistisk ledamot i EU-parlamentets utskottet för internationell handel.

Svenska Afrikagrupperna framför likande kritik.

– Vi ser en risk i att man slår ut den lokala och regionala handeln och en stor risk för att de västafrikanska länderna stannar i en råvaruexport istället för att få igång förädling och få utvecklingseffekter av de resurser de har, säger Marja Wolpher, temahandläggare för handelsfrågor på Afrikagrupperna.

På paraplyorganisationen för europeiska bistånds- och hjälporganisationer, Concord, menar man att EU jagar handelsfördelar för egen vinning. Organisationen pekar på att EU förra sommaren satte press på de västafrikanska länderna genom att sätta en deadline för att komma framåt i förhandlingarna. Vissa länder, som Ghana och Elfenbenskusten, riskerade då förlora sitt tullfria tillträde till EU:s marknad om de inte godkände villkoren.

Obefogad kritik

Christofer Fjellner slår tillbaka mot kritiken och försäkrar att EU:s agenda handlar om utveckling, inte om att konkurrera ut industrier i fattiga länder. Det gör också Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för handelsfrågor.

– I avtalen öppnar EU sin marknad helt och hållet från dag ett, men de afrikanska länderna kommer bara att öppna sina marknader delvis och över längre tid, säger Cecilia Malmström och tillägger att avtalen också skyddar känsliga produkter och industrier som är i sin linda.

Malmström menar också att EU och Afrika inte heller konkurrerar med varandra med samma produkter.

– De varor som EU-länderna exporterar är främst teknisk utrustning, maskiner, konstgödsel och liknande, sådant som sällan produceras i Afrika, säger hon.

Alla har inte skrivit under

Alla 16 västafrikanska länder som omfattas av EPA har ännu inte skrivit på själva avtalet. Ett av dem är Nigeria som sägs vara särskilt motsträvigt. Landet förväntas till syvende och sist underteckna avtalet liksom EU-länderna förväntas göra.

När alla parter har skrivit under ska de också titta på hur de i nästa steg ska utveckla det ekonomiska samarbetet och omfatta andra områden som tjänstehandel och investeringsregler. Något som är lika kontroversiellt som sänkning av tullar.

Text: Andreas Liljeheden