Go to main navigation
selam.jpg

Fatoumata Diawara, sångerska och gitarrist från Mali, under konsert i Stockholm arrangerad av organisationen Selam.

Foto: Selam

NYHET

Kulturen på väg att göra comeback inom biståndet

Sex år efter att Sidas enhet för kulturbistånd lades ner vittnar politiker och organsationer om ett ökat fokus på kulturens roll för utveckling. “Vi ska se hur kulturen kan komma in i ett bredare sammanhang, säger Ulrika Modéer, statsekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin. 

– Nu ligger kulturen främst som ett instrument i arbetet för demokrati- och mänskliga rättigheter och där är det självklart livsnödvändigt men det säger också mycket om hur man ser på kulturen. Att den är användbar för att uppnå andra mål, snarare än att vara ett mål i sig självt, säger Emma Emitslöf, projektsamordnare för kulturorganisationen Selams internationella projekt.

Även på SIDA berättar anställda om svårigheter med att följa upp hur myndigheten arbetar kultur. En sökning i myndighetens egen projektdatabas visar att Sverige 2014 gav stöd till ett hundratal insatser.  Enligt Sidaanställda Marcin de Kaminski en indikation på att myndigheten fortsätter arbeta med kultur även om det är mindre synligt.

– Efter växlingen har det blivit mindre synligt och det är svårt att peka på exakt vilken verksamhet som arbetar med kulturprojekt. Jag förstår att det kan vara otydligt för kulturaktörer, säger Marcin de Kaminski, expert på ICT och yttrandefrihet på SIDA.

Nu tycks det ändå som att kultur återigen kan segla upp och bli ett prioriterat område inom svenskt bistånd.

– Jag tror att vi genom åren har många goda erfarenheter av lyckade kultursatsningar. Under de senaste åren har kulturaktörer främst varit centrala för arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter. Men nu ser vi över vårt utvecklingsarbete för att spetsa det och presentera ett nytt policyramverk nästa år, och då vill vi se på hur vi kan titta på kultur i ett bredare sammanhang, säger Ulrika Modéer, statssekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin.

Anledningen till att kulturen blivit förbisedd som medel för utveckling, tror Ulrika Modéer beror på att den  inte haft en tydlig egen plats inom utvecklingsfrågorna,. Statssekreteraren tror också att Sveriges politik för global utveckling (PGU) kommer en viktig arena för kultur.

– Jag är övertygad om att det redan idag finns relationer och nätverk idag som är jätteviktiga och de ska vi vara med och stärka. Samtidigt sker mycket av utvecklingen inom kulturen utan finansiering av biståndet och här måste vi se vad övriga politikområden kan göra utanför biståndet, säger Ulrika Modéer.

Ökat internationellt fokus 

Även på EU-nivå riktar biståndspolitikerna sina blickar mot kulturen. Det  nuvarande ordförandelandet Luxemburg har sagt att de under sitt ordförandeskap ska prioritera frågan om kulturens roll i EU:s externa relationer med särskilt fokus på utvecklings- och biståndspolitiken.

Tomas Lindman, kulturråd på den svenska EU-representationen i Bryssel skriver på sin blogg att “Kanske kan de initiativ som EU nu tar också ge incitament till fortsatta/nya satsningar såväl inom Sverige som i andra medlemsstater inom detta område. Jag tror också det kan vara intressant att snegla på andra länder när det gäller att finna goda exempel på hur kulturens roll kan stärkas i utvecklingspolitiken.”

Som ett exempel tar Tomas Lindman upp Danmark har ett särskilt organ inom ramen för utrikesministeriet som arbetar med kultur/mediefrågor inom utvecklingspolitiken. På Selam har de märkt av ett ökat intresse för sin  verksamhet och frågor. Emma Emitslöf är hoppfull inför regeringens framtida politik. Hon har under det senaste året arbetat med en SIDA-finansierad förstudie om kulturens roll för utveckling och demokrati i ett flertal afrikanska länder. Studien som visar på kulturens möjligheter kommer att publiceras senare i höst.

Emma Emitslöf  anser att biståndet behöver uppdateras  till  hur utveckling fungerar  2015 och hur man når människor idag. Till  exempel är cirka 70 procent av befolkningen i Rwanda, Kenya, Uganda, Etiopien, Mozambique, Zambia, Senegal, Gambia och Egypten under 35 år och enligt studien engagerar sig en stor majoritet i någon form av kulturell aktivitet för att uttrycka sig eller skapa möjligheter för försörjning.

– Jag skulle vilja att man ser på kultur som absolut nödvändigt för utveckling. Det handlar inte om att det angår oss som brinner för kultur. Om du ska göra ett biståndsprojekt så kan du inte ta bort kultur som en del. Och det är något som också är gemensamt för de här nio länderna i studien att kulturen är unik och kulturen har en förmåga att lirka sig in och ger individer möjligheter att vara kreativa och uttrycka sina åsikter, säger Emma Emitslöf.

Text: Victoria Gillberg