Go to main navigation
oldpeopleindia.jpg

Tibetaner under den årliga festivalen i Leh i Indien. Foto: Shutterstock

NYHET

Människor i Burma och Brasilien förväntas leva 20 år längre

I förra veckan presenterade Världshälsoorganisationen WHO en ny rapport om äldres hälsa i världen. I takt med att jordens befolkning åldras ökar kraven på stater med små resurser. ”Rapporten sätter press även på fattiga länder”, säger Birgitta Rubenson, docent i internationell hälsa.

Den nya rapporten från WHO konstaterar att för första gången i världshistorien förväntas de flesta av världens människorna leva längre än 60 år. Ett barn som föds i Brasilien eller Burma idag kan räkna med att leva 20 år längre än ett som föddes för 50 år sedan.

Tolv procent av jordens befolkning är idag över 60 år (drygt 900 miljoner människor). 2050 har den siffran fördubblats, det vill säga nästan var fjärde människa kommer att vara över 60 år. Den snabba ökningen har lett till att man börjar tala om ”hyperageing societies”, där föråldringen av befolkningen kommer att gå mycket fort och ställa stora krav på hur samhällen är organiserade.

Åtta av tio äldre lever i utvecklingsländer

Snabbast går det i utvecklingsländerna. Om 35 år kommer åtta av tio av världens alla gamla leva i de länderna. I Japan eller Västeuropas rikaste länder har man haft jämförelsevis lång tid på sig att anpassa samhället efter åldringsexplosionen. Men i de fattigaste länderna finns idag ingen eller mycket lite åldringsvård, pensionssystem eller annat som behövs för att ge äldre människor en dräglig tillvaro.

Samtidigt som WHO:s rapport publicerades, på internationella äldredagen, presenterades också organisationen Help Age International ett Global Age Watch Index som listar länder utifrån hur deras samhällssystem är utformade för att tillgodose äldres behov. Inte förvånande hamnar Schweiz, Japan, Norge, Sverige och andra västländer högst på skalan medan konfliktländer som Palestina, Mocambique och Afghanistan hamnar sist. Men även europeiska länder som Grekland och Moldavien hamnar långt ner.

Rapporten får stor betydelse 

Birgitta Rubenson, docent i internationell hälsa, har arbetat hela sitt liv med hälsofrågor i fattiga länder. Hon tror att WHO:s rapport kommer få stor betydelse.

– Det är en tung FN-rapport och det kommer att ta tid för den att sjunka in, men det kommer att ske. En sådan här rapport sätter press på länder, även de fattigaste!

Äldrefrågorna är i stor utsträckning sammankopplade med hälsa och enligt Birgitta Rubenson är ofta hälsa i tredje världen bara är en fråga för eliten, till skillnad från till exempel Sverige. Värst är situationen för de 15 procent riktigt fattiga i världen.

Kuba, Sri Lanka och Kerala goda exempel

Ett par länder med mindre resurser har ändå lyckats satsa framgångsrikt på hälsa för alla. Det är Kuba, Sri Lanka och även delstaten Kerala i Indien som brukar framhållas som goda exempel.

En intressegrupp som lyfter rapporten i Sverige är  PRO Global, som är en undergrupp till Pensionärernas riksorganisation (PRO). PRO Global är också medlem av Help Age international.

– WHO-rapporten ökar vår möjlighet att driva äldrefrågorna, säger PRO Globals ordförande Lena Ekroth.

WHO lyfter rapporten i februari

I februari kommer rapporten att tas upp i WHO:s styrelse där Sverige sitter med.

– Vi kommer att uppvakta UD och Socialstyrelsen för att föreslå hur Sverige kan trycka på i särskilt viktiga frågor, till exempel jämställdhet i äldrefrågorna, och vi kommer att tjata om vikten av äldrefrågorna i alla sammanhang med hjälp av rapporten, säger Lena Ekroth.

Text: Mats Sundgren