Go to main navigation
Kvinnorbarn.jpg

Kvinnor och barn köar i ett flyktingläger i Sydsudan. Ska de få det stöd de behöver kan världens länder inte bara sätta upp nya fina mål, utan att också ta det finansiella konsekvenserna, menar Plan Internationals generalsekreterare Anne-Birgitte Albrectsen.

Foto: Plan International

nyhet

“Ohållbart inte hålla de mest basala löften”

Den senaste AidWatch-rapporten om EU:s och medlemsländernas biståndspolitik visar att allt mer pengar tas från biståndet för att finansiera migrationsmottagande och klimatfinansiering. "Det är ohållbart om man inte ens kan hålla de mest basala löften man har gjort", säger Anne-Birgitte Albrectsen, vd för Plan International.

Som OmVärlden tidigare rapporterat når inte Europeiska unionens (EU) medlemsstater sitt tidigare löfte om att 0,7 procent av ländernas bruttonationalintänkter (BNI) ska gå till bistånd. Målet ska vara uppnått i år.

Förra året levde bara fyra länder upp till löftet: Sverige, Luxemburg, Danmark och Storbritannien. Totalt gav EU och medlemsländerna bara 0,42 procent av sitt gemensamma BNI till bistånd.

Inte på bekostnad av biståndet

Enligt Aidwatch-rapporten, som ges ut av paraplyorganisationen Concord, är ett växande problem att fler och fler länder väljer att i biståndet räkna in flyktingmottagande, studentkostnader för utländska studenter inom givarlandet, skuldavskrivning och bundet bistånd som gynnar EU-ländernas exportföretag. Flera länder räknar i biståndet även in stöd till utvecklingsländerna för att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna, trots att världens rika länder lovat att de pengarna inte ska belasta biståndet.

– Det är ohållbart om man inte ens kan hålla fast i de mest basala löftena man har gjort. Det skadar de traditionella givarländernas förtroende i omvärlden. Sen kan jag förstå att pressen är svår på grund av att Europa genomlever de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget och att det krävs nya pengar för det, men det får inte ske på bekostnad av biståndet, säger Anne-Birgitte Albrectsen när hon möter OmVärlden i Stockholm.

Inte bara nya fina mål

Anne-Birgitte Albrectsen är väl medveten om att biståndet inte ensamt kan finansiera FN:s nya hållbara utvecklingsmål, utan att det måste komma pengar från annat håll, främst genom ländernas egna inhemska offentliga medel.

– Vi står inför möjligheten att utrota extrem fattigdom och är precis på randen att skapa en hållbar värld där alla människor kan leva tillsammans, men ska man nå dit kan man inte bara sätta upp nya fina mål, utan att man samtidigt tar de finansiella konsekvenserna och är beredd att rigga för de systemförändringar som krävs. Det är viktigt att regeringarna håller fast vid att 0,7 procent ska gå till utveckling, säger Anne Birgitte.

Svårt nytt mål

I och med årets stora konferens för utvecklingsfinansiering i Addis Abeba, i Etiopien, lovade världens rika länder att trots allt försöka leva upp till 0,7 procentmålet. Mållinjen har skjutits upp till 2030, men samtidigt tyder det mesta på att man inte kommer nå det målet heller.

Som AidWatch-rapporten visar har EU:s och medlemsländernas totala bistånd legat still sedan 2010. Samtidigt har flera länder minskat sitt bistånd eller räknat in kostnader på hemmaplan och klimatfinansering, varför det faktiska bistånd som når utvecklingsländerna blir allt mindre.

Sverige blåser upp biståndet

I snitt lät EU-länderna 12 procent av biståndet stanna i Europa 2014, enligt AidWatch-rapporten. Sverige "blåste upp" sitt bistånd med 18 procentenheter. Plan Internationals vd vill ändå lyfta Sveriges bistånd. Inte minst på grund av biståndsminister Isabella Lövins utspel i förra veckan om att svenskt bistånd ska fokusera mer på barn.

– Fokus på barn och barns rättigheter är en förutsättning för att uppnå den värld vi vill ha, genom de nya hållbara utvecklingsmålen och den förändring som krävs för att uppnå dem. De förändringar av maktstrukturer, beteendemönster och konsumtionsmönster, som inte bara vi menar krävs för att uppnå målen, är så omfattande att de måste förankras hos barn och unga. De är våra förändringsagenter och fackelbärare, säger Anne-Birgitte Albrectsen.

Involvera barnen

Hon framhåller även rättighetsperspektivet inom det svenska biståndet, något som ligger väl i linje med de nya hållbara utvecklingsmålen. Utvecklingspolitik ska fokusera på rättigheter och inkludering. För Plan Internationals räkning handlar det framför allt om att involvera barn och ungdomar i de projekt där de själva är en del av målgrupperna.

– Vi kan inte fortsätta ignorera de nationella och internationella ramverk vi redan har. Barn och ungdomar tappar förtroende för regeringar och rättssystemet och väljer mer extrema vägar. En metod för att återskapa förtroendet för ledarskapet är att ta mer hänsyn till barns rättigheter.

Text: Erik Halkjaer