Go to main navigation
Gruppen för Global samverkan tycker att regeringen måste bli bättre på att lyfta ekonomiska och sociala rättigheter i internationella sammanhang. Här möter statsminister Stefan Löfven FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon inför Afrikanska unionens möte i Addis Abeba, Etiopien, i januari i år.

Gruppen för Global samverkan tycker att regeringen måste bli bättre på att lyfta ekonomiska och sociala rättigheter i internationella sammanhang. Här möter statsminister Stefan Löfven FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon inför Afrikanska unionens möte i Addis Abeba, Etiopien, i januari i år. 

Foto: Eskinder Debebe/Un Photo

NYHET

Regeringens analysgrupp: Sverige behöver göra mer för att stoppa växande klyftor

Sverige måste agera mer aktivt när det gäller ekonomiska och sociala rättigheter. Bland annat bör Sverige gå igenom alla de internationella fördrag som man inte skrivit under. Det framgår av de rekommendationer från regeringens oberoende analysgrupp för Global samverkan, som OmVärlden har fått ta del av.

– Det är en ganska fantastisk historia, att vi kommer få en i stort sett enhällig agenda av FN, som samlat ett paket av världens prioriteringar. Det är jätteviktigt och ger FN en helt annan legitimitet än att bara vara en mötesplats för regeringar som tycker olika saker. Sverige har varit väldigt pådrivande, men vi har också ett eget ansvar. Vi är inte perfekta. Fattigdom finns också i rika länder, i ganska stor omfattning, säger Thomas Hammarberg.

Som en av två ordförande för analysgruppen Global samverkan leder Thomas Hammarberg arbetet med att ta fram rekommendationer åt regeringen. Gruppens arbete knyter an till de nya hållbara utvecklingsmål som antas i FN i helgen.

Klyftorna i världen växer

Inför FN-konferensen 25-27 september har gruppen för Global samverkan lämnat in ett antal rekommendationer kring just de ekonomiska och sociala rättigheterna.

– Om man tittar på de här nya målen så träder två huvudproblem fram. Det ena är klimatomställningen. Vi måste börja anpassa oss innan det är försent. Det andra är de växande klyftorna i världen, säger Thomas Hammarberg.

Enligt gruppen för Global samverkan knyter de ekonomiska och sociala rättigheterna i hög grad an ”till den nya universella utvecklingsagendan, där åtgärder för att minska de sociala klyftorna och de strukturella orättvisorna betonas …”. Gruppen menar också att Sverige inte lagt tillräcklig tyngd vid de ekonomiska och sociala rättigheterna när man diskuterat mänskliga rättigheter.

– Jag tror att det är ett resultat av den amerikanska hållningen, som de spridit ganska effektivt, nämligen att ekonomiska och sociala rättigheter inte är rättigheter, utan ambitioner. Att de är lovvärda, men inte rättigheter. Men det menar vi att de är. Det handlar om rätten till utbildning, rätten till en rimlig levnadsstandard, rätten till hälsovård med mera, säger Thomas Hammarberg.

EU överens om att det bränner

Thomas Hammarberg och hans kollegor i gruppen anser att Sverige måste göra en analys över vilka internationella fördrag och konventioner som man inte har skrivit under. Detta för att visa att Sverige tar dessa frågor på allvar, men också för att det finns vissa luckor.

Det handlar bland annat om Internationella arbetarorganisationen, ILO:s konvention 169 om ursprungsfolkens rättigheter. Sverige har inte skrivit under den, vilket gör att samernas rätt till renbetesmarker och fiske- och jakträttigheter i norra Sverige hamnar i kläm.

– Vi har inte heller ratificerat en FN-konvention om migrantarbetare och deras familjer, vilket vi inom EU inte är ensamma om. Det tycks som att man inom EU kommit överens om att det bränner lite.

Större fokus på papperslösa

Skulle Sverige skriva under FN-konventionen om migrantarbetare skulle man kunna lägga större fokus på papperslösas ofta rättslösa situation.

– Inte bara genom repressiva åtgärder, som att arrestera dem och skicka dem ur landet, utan genom att försöka hitta lösningar så att de får en chans, säger Thomas Hammarberg.

Gruppen för Global samverkan tycker inte att EU-ländernas tystnad kring konventionen är acceptabel. Ett annat exempel på en fördragstext som Sverige inte skrivit under är tilläggsprotokoll 12 till EU-rådets konvention om mänskliga rättigheter. Enligt protokollet ska EU-domstolen även kunna ta upp diskriminering i olika former, detta för att förhindra negativ diskriminering.

Konsensus bland ministrarna

Enligt Thomas Hammarberg rådde det bland de ministrar han mötte för att överlämna rekommendationerna, konsensus om att Utrikesdepartementet ska gå igenom de konventioner och fördrag som Sverige inte skrivit under.

Ytterligare en rekommendation som Global samverkan lämnade över handlar om att Sverige mer aktivt bör driva vikten av ekonomiska och sociala rättigheter i internationella sammanhang.

– Det skulle bli en viktigare aspekt i vårt bistånd, för även inom biståndet uppfattas mänskliga rättigheter främst handla om politiska och medborgerliga rättigheter. Vårt budskap är att de rättigheterna hör ihop med de ekonomiska och sociala rättigheterna. 

Framtidsminister Kristina Persson bekräftar i ett e-mejl till OmVärlden att Utrikesdepartementet ska se över vilka konventioner och fördrag som Sverige inte har skrivit under.

Text: Erik Halkjaer