Go to main navigation
Malmo+central+1.jpg

Nyanlända flyktingar väntar på tåget på Malmö centralstation. Sverige lägger mer än en femtedel av biståndet på att finansiera flyktingmottagande i Sverige, något som Riksrevisionen nu ska granska.

Foto: Tomislav Stjepic

NYHET

Riksrevisionen granskar hur biståndspengar används till flyktingmottagande

Riksrevisionen har inlett en granskning av de avräkningar på biståndet som görs för att finansiera flyktingmottagandet i Sverige. Enligt ansvarig riksrevisor, Ulf Bengtsson ligger fokus på hur effektiva avräkningarna är.

De flesta av medlemsländerna inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), inklusive Sverige, har räknat av biståndsmedel för flyktingmottagande sedan 1980-talet. I Sverige har kostnaderna ökat dramatiskt sedan 2007, vilket också gjort att kritiken mot systemet blivit allt mer högljudd. I årets budget utgör avräkningarna mer än femtedel av biståndet.

I och med det förhållandevis stora antalet flyktingar som nu söker sig till Europa och Sverige skulle den rådande avräkningsmodellen göra att uppemot 60 procent av biståndsbudgeten för 2016 skulle gå till flyktingmottagande i Sverige. Prognosen bygger på Migrationsverkets uträkningar och har lyft avräkningsdebatten till de större svenska mediernas ledarsidor och dagliga nyhetsrapportering.

Beslut fattades i oktober

Så sent som i förra veckan krävde den miljöpartistiska Europaparlamentarikern Bodil Valero i en debattartikel i OmVärlden att regeringen omgående bör "tillsätta en utredning för att komma tillrätta med kostnadsutvecklingen, stoppa avräkningarna och garantera ett framtida solidariskt svenskt bistånd och flyktingmottagande."

Bara några dagar senare meddelade Riksrevisionen att man redan den 4 november tillsatt en utredning för avräkningarna inom biståndsramen. Riskrevisionen fattade beslut om utredningen redan i oktober. Granskningen ska vara klar i mars nästa år. Ansvarig riksrevisor är Ulf Bengtsson.

– De senaste åren har det skett avräkningar under pågående budgetår. Man har gjort avstämningar på våren och ibland även på hösten som varit betydande i förhållande till biståndsramen. Frågan är om det görs på ett effektivt sätt och om det görs på ett sätt som äventyrar biståndets effekter, säger Ulf Bengtsson till OmVärlden.

21 procent av biståndsramen

I ett pressmeddelande skriver Riksrevisionen att kostnaderna "har ökat från cirka 2 miljarder kronor 2009, eller 7 procent av biståndsramen, till cirka 8,9 miljarder kronor 2015, motsvarande 21 procent av biståndsramen. Denna så kallade avräkning från biståndsramen beräknas i budgetpropositionen utifrån Migrationsverkets prognoser för inflödet av asylsökande för kommande år."

Riksrevisionen konstaterar vidare att det under flera år funnits avvikelser mellan Migrationsverkets prognos och det faktiska utfallet, varför "den slutgiltiga kostnaden under budgetåret avvikit från beloppet som aviserats i budgetpropositionen. Avvikelserna har hanterats genom omfördelningar av medel mellan anslagsområden och anslagsposter, främst i regeringens vårändringsbudget."

Ulf Bengtsson säger att han inte kommer titta på huruvida avräkningarna är i enlighet med OECD:s regelverk eller om det är rätt eller fel att använda biståndspengarna på det här sätt. Det, menar han, är en fråga för politikerna.

Text: Erik Halkjaer