Go to main navigation
smoke123.jpg

Så blir du en klimatsmart fondsparare

Avgifter, utveckling och risknivå. Allt detta finns med i informationen när sparare väljer en aktiefond. Men hur fonden påverkar klimat finns inga uppgifter om konstaterar Swedwatch och Naturskyddsföreningen i ny rapport. OmVärlden ger råd och ställer frågor till branschen.

I dag presenteras rapporten ”Blir guldet till sand – om fondförvaltning utan klimatmål”.  Syftet med rapporten som tagits fram i samarbete med konsultbolag som gör mätningar av klimatavtryck och fossilt ägande, var att ta fram en ranking av fondbolagen så att sparare kan välja fond klimatsmart. Men det visade sig vara en svår uppgift.
– De här aspekterna är som en svart låda eftersom fondbolagen själva inte vet hur deras fonders klimatpåverkan ser ut. De som kommit längst och i alla fall har processer för att göra klimatvänliga investeringar är SPP, Nordea och Swedbank, säger Frida Arounsavath, analytiker på Swedwatch.

De beräkningar som går att göra är att titta på de i fonden ingående bolagens klimatpåverkan, men även här är det inte helt enkelt när enbart 4 000 av 40 000 börsnoterade företag redovisar sådana siffror. På utvecklade marknader är det dock en majoritet av företagen som rapporterar sina koldioxidutsläpp. För övriga bolag måste schablonmätningar göras. För de 28 fonder som finns med i rapporten från Swedwatch, vilka också är de största på den svenska marknaden, är det enligt Frida Arounsavath i alla fall relativt hög träffsäkerhet vad gäller klimatpåverkan, även om de inte ska ses som exakta beräkningar.

Bristen på information gör det alltså omöjligt att bedöma något fondbolag som bättre eller sämre. Swedwatchs och Naturskyddsföreningens budskap är att marknaden därför bör utveckla instrument som gör att konsumenterna kan välja fond klimatsmart, inte minst för att det kan vara en konkurrensfördel. Man kan anta att det finns rätt många investerare, såväl stora som små, som är villiga att lägga sina pengar i företag där de gör minst miljöskada, för det är i sanningens namn rätt få bolag i världen som ger en positiv miljöeffekt. Inte ens de särskilda så kallade miljöfonderna är helt befriade från klimatavtryck, men i detta sammanhang vill Frida Arounsavath lägga in en brasklapp.
– Där har vi inga uppskattningar av hur mycket som uppvägs av positiva effekter. Det kan handla om bolag som jobbar med förnybar energi eller energieffektiviseringar. Viss koldioxid släpps ut även vid tillverkning av till exempel solceller eller vindkraftverk, så det måste man ha i åtanke.

De svenska fondernas klimatpåverkan i rapporten varierar kraftigt, och det är inga små mängder koldioxid som ägande i fonder motsvarar.  Lägger man 100 000 kronor under att år i fonden Länsförsäkringar Global Aktiv genererar de pengarna åtta ton koldioxid - lika mycket som fyra flygresor till Thailand tur och retur. Den bästa globalfonden i undersökningen ger ett avtryck med två ton koldioxid över ett år.
– Siffran ger bara en ögonblicksbild av innehavet, det här är en fond som är aktiv och köper och säljer hela tiden. Vi anser inte aktuellt att byta ut den fonden i dagsläget på grund av denna rapport säger Christina Hillesöy, chef för ansvarsfulla investeringar på Länsförsäkringar.

Hon anser inte att det finns något skäl för Länsförsäkringar att ta fram nya metoder att visa fonders klimatpåverkan, utan ser helst att branschen börjar använda och vidareutvecklar det man kallar Hållbarhetsprofil, ett instrument som redan finns hos svenska förvaltare och där placerare på ett enkelt sätt kan få information om hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning.  Det genom att välja in eller välja bort bolag i förvaltningen av fonden. Det kan handla om miljö, mänskliga rättigheter eller synen på investeringar i vapen, tobak eller alkohol.

Christina Hillesöy påpekar att Länsförsäkringar, liksom de flesta andra förvaltarna, har miljöfonder, men tillägger att efterfrågan inte varit så stor. Bolaget har också plockat bort en del miljöfonder från utbudet.
– Det är inte alla kunder som är intresserade av hållbarhetsfrågor, men de som är det måste få bra information i en hållbarhetsprofil. Ska det göras klimatmätningar är det en kostnad och någon måste betala det, säger Christina Hillesöy utan att gå in på vem som ska betala.

Hur ska man då som sparare agera innan det finns tydliga instrument för att bedöma en fonds klimatavtryck? Här är OmVärldens råd:

1) Välj fossilfria fonder eller branschfonder med särskild inriktning mot bolag som satsar på alternativ energi och som kan ge bidra till klimatlösningar.

2) Undvik energi- och råvarufonder som oftast har tunga innehav i bolag med hög klimatpåverkan.

3) Välj ett index, ofta handlar det om land eller område, med generellt låg klimatpåverkan. Här är Sverige ett bra val med klimatavtrycket 0,7* mot till exempel Tysklands 6,2*.  Siffrorna visar med all tydlighet Tysklands användning av olja och kol där svensk industri mer lutar sig mot vatten- och kärnkraft.

4) Titta på vilka bolag som ingår i fonden och bedöm om du anser de är miljövänliga. Saknas information kontakta fondförvaltaren.

* ton CO2 /100 000 investerade kr

Ett annat alternativ, i alla fall för stora finansiella placerare som företag och offentlig verksamhet, är så kallade Gröna obligationer - obligationer som emitteras för att finansiera projekt som syftar till att minska koldioxidutsläppen och medverka till en bättre miljö, ofta i ekonomiskt eftersatta områden. Det råder delade uppfattningar om dessa obligationers effekt och att det brister i kontrollen av hur hållbara investeringar pengarna används till.

Text: David Grossman

Läs även:

Fair Finance Guides ranking av bankerna.

Fonder som redovisar sin hållbarhetsprofil