Go to main navigation
max-range-mikael-sandberg.jpg

Max Rånge och Mikael Sandberg, forskare i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad (Foto: HH.se)

Demokratiutvecklingen i hela världen kartlagd

Demokratiutvecklingen är starkare än någonsin visar nylanserade MaxRange, världens största datamängd över alla länders politiska system från år 1789-2014. Samtidigt är den bräcklig och flera länder kan stå inför en tillbakagång.

– Andelen nationer med demokrati växer hela tiden, och världen är mer demokratiskt nu än någonsin. Det kan komma rapporter om att pressfriheten är hotad och andra faktorer, men ur i ett långt tidsperspektiv är demokratierna på stark frammarsch och dominerar majoriteten av världens stater. Demokrati i stort står sig alltså bra i världen, vilket gemene man kanske inte vet, säger Max Rånge, upphovsman till MaxRange och statsvetare vid Högskolan i Halmstad.

MaxRange är ett nytt dataset som beskriver exakt politiskt tillstånd och demokratinivå för alla länder sedan 1789. Det började utvecklas av Max Rånge för närmare femton år sedan när han studerade statsvetenskap. Han delade in Europas länder utifrån regimtyper och insåg att han fick en bra överblick över den politiska utvecklingen. Efter ett tag fördjupade han sin kartläggning genom att lägga till fler regimtyper, baserade på demokratinivå och institutioner. Under åren växte projektet till att både innehålla kronologiska förändringar samt demokratiutveckling i hela världen.

2011 knöts Max Rånge till Högskolan i Halmstad och började samarbeta med statsvetarprofessorn Mikael Sandberg. Datamaterialet anpassades till statistisk analys och fick forskningsmedel. Nu kan besökare gå in och navigera i datamängden via en delvis öppen tjänst. Samtidigt finns stora möjligheter att gräva djupare genom olika typer av analyser.

– Det är en helt ny värld som öppnar sig för forskning som inte funnits tidigare. Möjligheten har funnits teoretiskt förut, men man har inte kunnat mäta politiska förändringar globalt, säger Max Rånge.

Risk för tillbakagång

Datamängden i MaxRange visar att demokratiutvecklingen varit stark i världen de senaste 20-30 åren, men Max Rånge pekar på att den kanske inte är så stabil i vissa länder och att det till och med kan ske en tillbakagång i vissa fall.

– Demokratin har utvecklats och vuxit tydligt de senaste decennierna. En märkbar trend är dock att andelen svagare demokratier ökat betydligt. Då detta är den starkaste faktorn bakom instabil demokrati gör det att man kan förvänta sig att flera av dessa kommer gå tillbaka från demokrati närmsta decenniet, och att världens totala demokratinivå generellt inte kommer växa lika starkt. Även om tillkomsten av nya demokratier kommer fortsätta vara frekvent.

Genom de stora mängderna data om hur olika länder utvecklats går det att se hur till exempel politiska reformer fått genomslag, dessutom ända ner på månadsnivå. Historiska händelser, statskupper, konflikter eller avgörande politiska beslut, allt reflekteras i data kring politiska förändringar demokratiutvecklingen.

– Tanken är att man ska kunna läsa av de politiska systemen och hur de utvecklas. Man kan både använda det inom avancerad forskning, och jämförande studier mellan länder. Och man får också en inblick i hur de politiska systemen utvecklats genom åren, säger Max Rånge.

Forskningspartnern Mikael Sandberg pekar på vidden av datan som finns samlad, med över 750 000 datapunkter i sin grundform, vilket i sin tur går att utveckla till ännu fler variabler så att det totalt går att få fram mer än 150 miljoner datapunkter.

– Max har gjort en enastående insats att överhuvudtaget få ihop den här datamängden. Det är ett enormt arbete bakom. Varje land, varje år till och med varje månad sedan 1789. Det är åtta års arbete bakom, säger Mikael Sandberg.

En ytterligare tänkbar användning av datan som finns i MaxRange är att samköra den med annan data. Till exempel skulle man kunna jämföra statistiken för demokratibistånd med hur demokratiseringen sett ut i olika länder.

– När det gäller biståndsarbete så tycker jag att det kan vara väldigt användbart om man kopplar det till specifika insatser som görs för demokratisering. Man skulle kunna se effekter och vilken tidsfördröjning de har. Korruption och utbildningssystem är andra saker som jämförs mellan länder i hela världen och över tid. Eftersom vi har landskoder så är det ganska lätt att koppla ihop det med data från till exempel PISA-undersökningen. Det finns stora möjligheter. Det handlar mer om idéer och att folk ska ha tid att göra det, säger Mikael Sandberg.

Hans Rosling har fått stor uppmärksamhet för sina presentationer från Gapminder. Även data om politiska system skulle kunna finnas i den data som Rosling använder, föreslår Mikael Sandberg.   

– Jag tror det kommer mer och mer behov av det här, att man får en överblick och kan fatta mer evidensbaserade beslut när det gäller allt möjligt.

Just nu arbetar Max Rånge och Mikael Sandberg med att söka ytterligare forskningsstöd för att utveckla tjänsten. De har även presenterat sitt arbete på en statsvetarkonferens i USA och för andra aktörer som enligt uppgift visat stort intresse för tjänsten.

– Min önskan är att det ska nå ut så att folk börjar använda det. Det kan även användas i undervisningssyfte, säger Max Rånge, samtidigt som han beskriver hur det finns olika sätt att finansiera utvecklingen. Dels kan det handla om en stor sponsor som går in med större kapital alternativt att man säljer tillgång till olika delar av tjänsten enligt en abonnemangsmodell.

Text: Fredrik Wass

Nedan kan du själv navigera i datamängden från MaxRange.