Go to main navigation

Det låglänta delta-området Gabura i södra Bangladesh är hårt utsatt för extremväder och klimatförändringar. När cykloner drar in och salt havsvatten översvämmar landskapet ökar sältan i marken successivt och försvårar möjligheterna att bruka jorden. Eftersom även grundvattnet påverkas minskar tillgången till sötvatten. Risbönderna har endast regnperioden att tillgå för bevattning av sina odlingar.

Ett resultat av klimattoppmötet i Paris, COP21, är att länder som drabbas hårt av effekterna från klimatförändringarna ska ha möjlighet att få ersättning. Här det låglänta deltaområdet Gabura i södra Bangladesh som är allt mer utsatt för extremväder. 

Foto: Martina Holmberg

Sex kniviga detaljer i det nya globala klimatavtalet

Anna Axelsson, policyrådgivare i klimatfrågor på Diakonia, sammanfattar resultatet av klimattoppmötet i Paris som bra, men erkänner att på detaljnivå är det nya klimatavtalet något urvattnat. OmVärlden har tittat på de sex viktigaste detaljerna.

Inför klimatmötet i Paris deltog Anna Axelsson i OmVärldens podd Utvecklingssamtalet om hur klimatförändringarna påverkar utvecklingen och utvecklingsfrågor. OmVärlden ringde upp för att få hennes intryck efter mötet.

– Om man lyfter blicken och tittar ut över hela världen, hur det ser ut med konflikter och olika politiska motsättningar så är det fantastiskt att det blev ett klimatavtal. Att alla världens länder går samman och sätter en gemensam gräns för hur mycket temperaturen får öka, säger Anna Axelsson.

Klimatavtalet i sex punkter

Hur ska arbetet med att stoppa klimatförändringarna finansieras?

– De utvecklade länderna har ansvaret för att bidra med klimatfinansiering till utvecklingsländer, men alla parter uppmuntras att bidra till finansieringen. Det som inte finns med i själva avtalet är några siffror på hur mycket, men det står att det ska skalas upp utifrån nuvarande nivåer. Sedan ska det ske en avstämning 2025 då nya mål sätts upp, säger Anna Axelsson. 

Hur gick det med att utfasning av de fossila energikällorna?

– Det finns inga sådana specifika skrivningar, utan man har satt upp ett övergripande mål, som är ett temperaturmål som är så långt under 2 grader som möjligt, med sikte på 1,5. Och sen säger man bara att man ska få utsläppen att nå sin högstanivå så snart som möjligt. Inte mer konkret än så, säger Anna Axelsson.

Men det blev till slut ett bindande avtal, eller?

– Jo, delvis, men det finns grader i det också. När vi åkte därifrån räknade vi hur många ”skall” och hur många ”borde” avtalet innehåller. Framför allt lyckades USA i slutsekunderna ändra ett skall till ett borde när det gällde en skrivelse om ”övergripande absoluta utsläppsminskningar”, vilket gör att utsläppsminskningarna inte är juridiskt bindande, säger Anna Axelsson.

Vad säger avtalet om att gradvis stämma av ambitionsnivån i löftena?

– Det ska göras en avstämning av finansieringsnivåerna 2025, men sen finns också i avtalstexten att länderna vart femte år ska skicka in sina nya uppdaterade planer för utsläppsminskningar. Bra är att man fått in skrivelser att man inte får backa ambitionen jämfört med tidigare åtaganden, säger Anna Axelsson.

Vilka skrivelser om jämställdhet och mänskliga rättigheter kom med i avtalet?

– Det gick inget bra. I förordet finns alla bra ord med och en stridsfråga var att få med dessa skrivelser även i syftet. Då hade det ju verkligen satt tonen för avtalet på ett annat sätt och jag tycker att det hade länkat ihop det här avtalet tydligare med hållbarhetsagendan. Det som blev är bättre än ingenting, men det är inte juridiskt bindande, säger Anna Axelsson.

Hur gick det med skrivelserna kring förlust och skador?

– Det är kanske den stora framgången med det här avtalet. Det har ju aldrig funnits med i någon tidigare överenskommelse och var något som utvecklingsländerna verkligen kämpade för. Det har nu fått sitt eget avsnitt, säger Anna Axelsson.

Något att bygga vidare på

I podden Utvecklingssamtalet inför klimatmötet i Paris var Anna Axelsson och de andra deltagarna försiktigt optimistiska. Förhoppningen var att få ett avtal som det skulle gå att bygga vidare på.

– Och det vi har nu är verkligen något som man kan bygga vidare på. Att man satt målet till 1,5-2 grader gör att alla vi som vill se förändring kan säga: ”men hörni nu har vi det här målet och det här räcker inte för att nå dit”, säger Anna Axelsson.

Oxfam besvikna

Under klimattoppmötet i Paris intervjuade OmVärlden också den internationella biståndsorganisationen Oxfams chef, Winnie Byanyima, som var på Sverigebesök. Hon menade att Oxfam inte skulle vara nöjda om inte toppmötet levererade på alla de sex ovan nämnda punkterna.

I ett pressutskick konstaterar också Oxfam International att det nya klimatavtalet är positivt, men att det inte gör tillräckligt för att stoppa utsläpp av fossila energikällor eller för att säkra finansiering till stöd för att utsatta människor ska kunna anpassa sig till ett alltmer oförutsägbart och extremt väder. Likaså reagerar Oxfam på att det saknas skrivelser om jämställdhet och mänskliga rättigheter och att ansvarsfrågan i avsnittet om skador och ersättning ströks i det slutgiltiga avtalet.

Oxfam uppmanar världens länder att återvända till förhandlingsbordet innan det nya avtalet träder i kraft 2020.

Text: Erik Halkjaer