Go to main navigation
Sida

Foto: OmVärlden

NYHET

Sida återupptar Zambiabistånd sex år efter korruptionshärva

Sida har beslutat om ett bilateralt hälsovårdsstöd till Zambias regering. I och med beslutet återupptar därmed Sverige det samarbete som avbröts 2009 då det uppdagades att sju miljoner svenska biståndskronor förskingrats.

Enligt gårdagens beslut ska Sida stödja Zambias hälsovårdsdepartement med 409 miljoner kronor under perioden 2015-2019. Enligt David Wiking, ambassadråd vid Sveriges ambassad i Lusaka, Zambia, ska så mycket som möjligt av pengarna gå till primärhälsovård.

– Tanken med det nya stödet är att i större utsträckning få ner pengarna på distriktsnivå, säger David Wiking, chef för Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete med Zambia.

Zambia har stärkt sina system

David Wiking menar att en rad utvärderingar visar att den zambiska regeringen har stärkt sina system och fått bättre kontroll över sina penningflöden och finansiella system. Han säger också att den zambiska riksrevisionen förstärkts, men menar att den fortfarande har ”sina utmaningar”.

Det var sommaren 2009 som en visselblåsare inom den zambiska statsapparaten uppdagade att motsvarande 50 miljoner svenska kronor i bistånd, från bland andra svenska Sida förskingrats från hälsovårdsdepartementet. Korruptionen skulle ha pågått i nio år.

Sverige hade vid tidpunkten ett femårigt samarbete, värt 555 miljoner kronor, med Zambias hälsovårdsdepartement. I och med korruptionshärvan frös Sida omedelbart inne de biståndspengar som ännu inte betalats ut, ungefär 70 miljoner kronor.

En av Sveriges största biståndsmottagare

Zambia, som fått bistånd av Sverige sedan självständigheten 1964, är en av Sveriges tio största mottagare av bistånd. Enligt den norska tidningen Development today ska den svenska regeringen vid tidpunkten för korruptionshärvan sagt att man skulle fortsätta att stödja landets hälsovårdssektor genom enskilda organisationer och multilaterala aktörer. Det har man också gjort, men långt ifrån de nivåer som rådde före 2009.

– Vi kom ganska tidigt fram till att det inte är någon långsiktigt hållbar strategi att lägga så stora belopp via dessa aktörer om man vill åstadkomma något substantiellt. På sikt skulle man också skapa massa andra separata aktörer på hälsovårdsområdet, vilket inte nödvändigtvis skulle vara något positivt, säger David Wiking.

Ursprungligen var planen att återuppta stödet redan 2014, men det  zambiska hälsovårdsdepartementet behövde mer tid för att ta fram sitt förslag på ett biståndsprogram. Och Sveriges nya Zambiastrategi kom inte på plats förrän 2014.

Ett hårt slag mot sjukvården

Förutom Sverige frös även bland andra EU, USA, Storbritannien och Den globala fonden sina samarbeten med Zambias hälsovårdsdepartement 2009. Skandalen blev därmed ett hårt slag mot hela landets hälsovårdssektor och för hela sjukvården. Trots detta, menar David Wiking, att man inom Zambias hälsovårdsdepartement uppskattade det svenska agerandet.

– Vårt agerande bidrog till att stärka hälsovårdssystemet. Man tvingades röja upp i ett system som var på väg åt fel håll och rensade upp i en olämplig kultur.

Även Sverige och Sida lärde sig något av skandalen. Enligt David Wiking satsar Sida nu på flera insatser inom hälsovårdssektorn. ”Vi lägger inte alla ägg i samma korg” och ”vi har ökat vårt fokus på uppföljning, snarare än tidigare då vi hade en tendens att fastna i jättestora beredningar.”

På Sidas hemsida säger chefen för Sidas Afrikaavdelning, Torbjörn Pettersson, att 30 procent av det nu beviljade stödet kommer betalas ut först i efterhand, “när vi ser att man gör de satsningar vi kommit överens om och att de ger resultat”. 

Text: Erik Halkjaer