Go to main navigation
Allokeringskarta över Sidas humanitära bistånd 2015.

Sidas humanitära bistånd 2015 (Grafik: Sida)

Foto: Sida

Sida minskar stödet till humanitära kriser med 100 miljoner

När Sida fördelar årets stöd till humanitära insatser i världen blir det ungefär 100 miljoner kronor mindre än förra året.

- Konstigt att det sker just nu, säger Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare Utan gränser.

Av Sidas budget i år, på över 27 miljarder kronor går 2,78 miljarder till humanitärt stöd. Under 2014 rörde det sig om 2,88 miljarder. Förutom att Sida, på grund av minskade anslag från regeringen, tvingas dra ner närmare 100 miljoner kronor lägger Sida också en större andel i en reserv för oväntade humanitära kriser, detta efter bland annat erfarenheterna från ebolaepidemin.

- I det stora hela är det viktigt att Sverige är en stor aktör inom det humanitära biståndet, säger Pieter-Jan van Eggermont på Läkare Utan Gränser. Men de behov som vi ser idag saknar motstycke och det blir därför lite konstigt att man faktiskt minskar anslaget i år.

För Läkare Utan Gränser är Sida en viktig partner. Faktum med att den svenska biståndsmyndigheten är organisationens näst största givare, efter EU-kommissionens biståndsorgan ECHO. Läkare Utan Gränser undviker dock att ta emot stöd från statliga biståndsorgan som Sida när det handlar om insatser i länder där det samtidigt pågår internationella militära insatser, som till exempel Mali dit nu Sverige skickar FN-soldater.

- Det gäller Syrien, Afghanistan, såväl som Mali, säger Pieter-Jan van Eggermont. Detta för att det per definition är svårt att hålla denna typ av stöd separerat från de internationella militära insatserna.

Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka menar att det svenska humanitära biståndet på 222 miljoner kronor till Sahelregionen, där bland annat Mali ingår, inte har något att göra med att Sverige skickar militär trupp till landet.

– Det är helt olika beslut, vi genomför humanitärt bistånd medan riksdag och regering beslutar om att sända militär, säger Charlotte Petri Gornitzka till SVT Nyheter. Vår erfarenhet är att det är viktigt att inte blanda ihop de båda uppdragen. Vi kan utbyta information med militären om säkerhetsläget, men sen måste vi som arbetar med det humanitära biståndet skapa tillit hos befolkningen för vårt uppdrag, och vi har lärt oss att arbeta parallellt.

Av det humanitära stödet går 110 miljoner kronor till Jemen där det är svårt för internationella humanitära aktörer att verka. Ett sätt att kringgå det, menar Charlotte Petri Gornitzka är att skicka stöd via FN-organisationer, ett inte helt okontroversiellt stöd. En större givare än Sida till multilaterala givare, som till exempel FN, är Utrikesdepartementet, som på senare tid fått stor kritik för dålig uppföljning av detta stöd.

- FN-systemet lider av ett par allvarliga brister kring hur man hanterar olika kriser, något vi granskat och uppmärksammat vid ett flertal tillfällen, säger Pieter-Jan van Eggermont. Ett exempel är flyktingsituationen i Sydsudan som FN inte visat sig ha kapacitet nog att hantera. Det bistånd som fördelas till bland annat FN borde man titta extra noga på hur det hanteras.

När det gäller synen på var behovet av det humanitära stödet är som störst under året delar Läkare Utan Gränser, liksom Svenska Röda Korset Sidas uppfattning. Det handlar om Syrien, Sydsudan, Afghanistan, Demokratiska Republiken Kongo, Somalia, Ukraina med flera stora krishärdar.

- Vi kommer att föra en dialog med Sida om balansen mellan det kortsiktiga och långsiktiga stödet, säger Melker Måbeck, internationell chef på Svenska Röda Korset. Vi vet att för varje krona som vi lägger på att skapa motståndskraft mot katastrofer och kriser så sparar vi tre kronor i katastrofinsatserna, för att inte tala om att vi även räddar liv.

Svenska Röda Korset tar inte heller emot Sida-medel för sin insats i Mali.

Text: Erik Halkjaer

Läs mer

Här kan du se hela grafiken med Sidas humanitära bistånd 2015 (pdf-fil)