Go to main navigation
ukraina-rodakorset.jpg

En sjuksköterska undersöker en pojke på en klinik i staden Lysychansk, i Luhanskregionen, i Ukraina. Klinikens tak och fönster har reparerats efter att ha förstörts av beskjutning. Foto: M Dondyuk/ICRC

Nyheter

Stora humanitära behov i Luhansk och Donetsk

Svensken Daniel Bunnskog, som arbetar för Internationella rödakorskommittén (ICRC) i Luhansk, Ukraina, vittnar om svåra umbäranden för den ukrainska lokalbefolkningen. På grund av de hårda striderna har det varit svårt att nå ut med humanitär hjälp.

Daniel Bunnskog beskriver Donetsk som mer lättillgängligt än Luhansk, vilket gör att det har varit något lättare att nå ut med bistånd till utsatta människor i där. Likaså finns fler biståndsaktörer på plats i Donetsk. I Luhansk finns bara två internationella biståndsaktörer närvarande, Läkare Utan Gränser och ICRC.

– Men behoven är stora och det finns yta för fler att arbeta här, säger Daniel Bunnskog.

Den stora utmaningen är säkerheten och att få in och ut nödhjälp. ICRC finns på båda sidor av fronten kring de två städerna, som de facto styrs av utbrytargrupper som går under namnen Donetsk folkrepublik och Luhansk folkrepublik. På andra sidan frontlinjen står den ukrainska armén.

– De flesta vägar in och ut från Luhansk är förstörda, broarna sprängda. Fram till vapenvilan pågick också strider så gott som dagligen, vilket försvårade arbetet än mer.

– Men vi hoppas nu kunna dra nytta av vapenvilan och få in och ut hjälp, helst redan denna vecka. I Donetsk har de redan kommit igång eftersom det ligger mer lättillgängligt. Här i Luhansk är det svårare.

En ny ukrainsk lag från januari kräver att personer som färdas in och ut ur de autonoma områdena behöver särskilda dokument som stryker behovet av att resa. Detsamma gäller transporter av till exempel nödhjälp.

Ukraina har fått kritik för lagen, som också gjort att priserna ökat kraftigt och att det råder stor varubrist i de områden som ligger utanför den ukrainska statens kontroll. Det har också försvarat för många som av invånarna som bor på ena sidan fronten och arbetar på den andra.

Daniel Bunnskog hoppas den hittills mycket instabila vapenvilan trots allt kommer at respekteras. På grund av stridigheterna har Röda Korset sett sig tvingade till att jobba genom lokala aktörer för att nå ut.

– Som läget är just nu vet vi inte om vapenvilan kommer att hålla, men för att vi ska få ut hjälp till låta säga 1 000 till 2 000 familjer behöver vi kunna vara ute i fem-sex dagar, och behöver veta att vi kan arbeta i säkerhet. Förhoppningsvis kommer vi dock kunna komma ut de närmaste dagarna.

Det rapporteras om att tunga vapen kring Luhansk just nu dras undan, men för att kunna nå ut med humanitär hjälp räcker det inte med ett par dagars uppehåll i striderna. Det behövs veckor, menar svensken.

– Häromdagen var vi i Debaltseve, som de ukrainska styrkorna retirerade från i förra veckan. Situationen där är kritisk. Striderna har pågått länge och hjälpbehoven är enorma.

Ofta är det just de samhällen som var som mest utsatta redan före konflikten som är värst drabbade nu. Daniel Bunnskog understryker att biståndsorganisationerna inte kan göra allt. Ett stort ansvar ligger på de ansvariga myndigheterna, och så även inom de autonoma områdena. I till exempel staden Chernukhino, inte långt ifrån Debaltseve, går just nu Luhansk lokala myndigheter in för att bistå invånarna i staden.

– Och jag tycker ändå att myndigheterna på båda sidor gör ett under omständigheterna gott jobb för att bistå människorna. Men det är svårt. Det handlar ofta om byar och samhällen utan fungerande basservice. Och något fungerande banksystem finns inte idag, vilket innebär att varken löner eller pensioner kan betalas ut.

ICRC har funnit på plats i Luhansk och Dontesk sedan i december förra året. Daniel Bunnskog leder organisationens arbete i Luhansk.

Text: Erik Halkjaer