Go to main navigation
JASGRIPEN.jpg

Genom att försöka sälja JAS Gripen till Indonesien medverkar Sverige indirekt till att landet lägger resurser på försvaret istället för på hälsovård, menar Sofia Tuvestad på IKFF.

Foto: Copyright Saab AB

nyheter

”Svensk vapenexport går före stöd till flickors utbildning och hälsa”

Enligt det förslag som krigsmaterielexportöversynskommittén (KEX) presenterade igår skulle Sverige bli det enda land i världen med ett demokratikriterium för vapenexport, men diktaturer kommer ändå kunna köpa svenska vapen. Miljöpartiets Bodil Valero tycker inte reglerna stämmer överens med regeringens feministiska utrikespolitik.

Efter tre års arbete kunde den så kallade KEX-utredningen igår lämna över ett förslag på nya riktlinjer för svensk vapenexport till regeringen. Trots en viss skärpning av riktlinjerna var det tydligt att inte alla ledamöter var helt nöjda.  

– Jag ville ändra till att det föreligger ett ”absolut hinder mot export”, om vi fått med det hade det blivit ett väldigt tydligt ställningstagande, säger han. Men jag tycker ändå att kommitténs förslag är ett steg i rätt riktning, säger Lars Ohly, Vänsterpartiets ledamot kommittén.

De kriterier för vapenexport som finns om mänskliga rättigheter i dag ska göras tydligare och samtidigt skärps efterkontrollen. Exporterade vapen ska inte kunna gå föras vidare till annat land. När det gäller följdleveranser av vapenexport måste hänsyn tas till om situationen i landet förvärrats.

Förslaget innebär inte ett totalförbud för export av vapen till icke-demokratier. De säkerhets- och försvarspolitiska skälen kan fortfarande väga tyngre än demokratikriteriet.

– Men då ska det kosta väldigt mycket, säger Desirée Pethrus, Kristdemokraternas ledamot i kommittén. Regeringen har det yttersta ansvaret och om de går emot regelverket måste man redovisa på vilka grunder det beslutet fattades. Det kan då hamna i KU eller i värsta fall blir ett misstroendevotum i riksdagen.

Säkerhetspolitik före demokrati

Linda Åkerström på Svenska Freds menar att förslaget fortfarande lämnar öppet för undantag och kryphål, framför allt för att de säkerhets- och försvarspolitiska skälen fortfarande kan väga tyngre än demokratikriteriet.

– Det är en stor besvikelse med förslaget, man har ju hittills tillåtit stora undantag med hänsyn till de intressena. Vi tror att man medvetet använt en svepande formulering och valt en skrivning som är otydlig, säger hon.

I det nya förslaget har Politik för global utveckling (PGU) blivit en del av helhetsbedömningen. Vilket är positivt, tycker Linda Åkerström, men anser ändå att kriteriet är för svagt formulerat.

– Det är oklart hur bedömningarna ska göras nu, det blir upp till ISP att bestämma det.

När det gäller PGU har vi tidigare lyft fram att man bara tittat på medelinkomst när man bedömer om Sverige exporterar vapen till fattiga länder och det tycker vi är ett bristande mått på utveckling. Man måste även ta med andra faktorer, vilket gör att det är många fler länder som kan anses vara problematiska att exportera till.

Som OmVärlden skrivit om tidigare tar Sverige allt mindre hänsyn till länders utvecklingsnivå vid vapenexport. Visserligen minskade den andel av vapenexporten som gick till utvecklingsländer från 33 till 18 procent mellan åren 2004 och 2014, men sedan 2004 är den tre gånger större. Under förra året sålde Sverige vapen till elva länder som man också gav bistånd till.

Norge säljer inte vapen till biståndsländer

I Norge finns regler som gör att det inte går att sälja vapen till de biståndsländer man samarbetar med. Miljöpartiets ledamot i KEX-utredningen, Bodil Valero (tidigare Ceballos), nämner att ledamöterna besökt Norge, men enligt henne ansåg inte majoriteten av ledamöterna att det fanns ett behov av att skriva in ett sådant kriterium i regelverket.

– Själv tycker jag att Norge har en bra modell. Som miljöpartist tycker jag också att PGU-kriteriet ska väga tungt men att koppla det till biståndet finns inte med i våra förslag, säger Bodil Valero.

Med tanke på regeringens uttalade feministiska inriktning på utrikespolitiken ställer sig Bodil Valero tveksam till att ge bistånd och sälja vapen till samma länder. 

– För min del tycker jag inte det hör ihop med den feministiska utrikespolitiken, men det blir regeringen som sätter praxis och då förväntar jag mig att de tänker sig för innan de fattar beslut.

Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) arbetar med genderfrågor kopplade till vapenkontroll och nedrustning. Sofia Tuvestad, politisk handläggare på IKFF, nämner en Sida-rapport om nystarten för PGU från 2014 där myndigheten konstaterar” att det finns en potentiell målkonflikt mellan Sveriges försäljning av krigsmateriel och utvecklingssamarbetets olika initiativ för att bidra till ökad mänsklig säkerhet.” Den rapporten hon åsyftar är ”Återrapportering enligt Regleringsbrev år 2015 avseende sammanställning av Sidas bistånd år 2014 på området minhantering och små och lätta vapen.”

– Sverige säljer vapen till länder som lägger mycket pengar på militära utgifter men prioriterar ned flickors och kvinnors säkerhet genom att exempelvis inte lägga tillräckliga resurser på sjukvård och utbildning, säger Sofia Tuvestad.

Högre försvarsutgifter på bekostnad av hälsovård

Som exempel tar Sofia Tuvestad Indonesien, ett land med stora fattigdomsproblem och könsdiskriminering, som fått köpa krigsmateriel från Sverige. I Utrikesdepartementets rapport om mänskliga rättigheter i Indonesien står det att landets regering hade planerat att införa en nationell hälsovårdsförsäkring år 2014, men att planen skjutits på framtiden på grund av de höga kostnaderna. Samtidigt har Indonesien ökat sina satsningar på försvaret avsevärt de senare åren.  

– Sverige riskerar nu att bidra ytterligare till detta genom att lobba för att Indonesien ska köpa JAS Gripen. Här kan man säga att vi indirekt medverkar till att de lägger resurser på vapen istället för hälsovård, säger Sofia Tuvestad. 

Sveriges regering har nyligen inlett arbetet med att ta fram en ny strategi för mänskliga rättigheter. Sofia Tuvestad nämner att utrikesminister Margot Wallström betonar att man ser ett tilltagande hot mot kvinnliga människorättsaktivister ute i världen. 

– Då kan vi inte samtidigt exportera till länder som Saudiarabien och Bahrain, som med vapen slår ner de kvinnliga aktivisternas försök att hävda sina rättigheter, säger Sofia Tuvestad.

Av: Agneta Larsson