Go to main navigation
Snö över flyktinglägret Zaatari i Jordanien

Inför julen publicerar Charity Rating sin givarguide. En av de organisationer som får mindre anmärkningar är Sverige för UNHCR, som lovar bättring.

Foto: UNHCR / H. Etyemezian

Svenska insamlingsorganisationer alltmer öppna med information

Enligt organisationen Charity Ratings årsrapport Givarguiden blir svenska insamlingsorganisationer allt mer transparenta. Samtidigt visar fyra av Sveriges tio största insamlingsorganisationer brister i demokrati, ekonomi och transparens.

Årets rapport från Charity Rating konstaterar att fler än en tredjedel av de 213 insamlingsorganisationer som granskats klarar Charity Ratings krav. I år lever 77 organisationer upp till de krav på demokrati, ekonomi och transparens som ställts upp. Förra året var det bara 28.

Förbättringen syns inte minst bland de tio största insamlingsorganisationerna. Förra året kvalade två av dem, Unicef och SOS Barnbyar, in på Charity Ratings gröna lista. På gröna listan finns alla de organisationer som lever upp till alla krav. I år återfinns sex av de största där, men Cancerfonden, Läkare Utan Gränser (MSF), Världsnaturfonden (WWF) och Sverige för UNHCR når inte ända fram.

Svårt för stiftelser leva upp till demokratikrav

I två fall rör det sig om stiftelser. Båda WWF och Sverige för UNHCR är inte medlemsorganisationer, varför givarna inte kan bli medlemmar och vara med och påverka. I båda fallen finns stiftelsernas stadgar publicerade på webben, vilket får godkänt.

– Stiftelseformen är en form som fungerar bra för vårt syfte att samla in pengar och sprida information om situationen för flyktingar i världen. Vill man som givare påverka är man välkommen att höra av sig till oss via mejl, vår chatt eller sociala medier, säger Anna-Karin Modén, pressekreterare på Sverige för UNHCR.

Medlemmar saknar rösträtt

Även Cancerfonden och MSF brister i demokrati. I det första fallet för att organisationens styrelse och revisorer beslutas av representanter för de 28 huvudmännen, inte Cancerfondens medlemmar. I MSF:s fall eftersom bara personer som arbetat med organisationen i fält eller varit volontärer eller anställda på kansliet i Stockholm minst ett år kan vara medlemmar.

– Våra medlemmar har kunskap och erfarenhet av vår verksamhet. De kan säkerställa att vårt arbete håller hög kvalité och att pengarna används på rätt sätt, säger Ulrika Loinder, ekonomiansvarig på MSF i Sverige.

MSF klarar inte heller ekonomikraven eftersom de årsredovisningarna som organisationen publicerar på sin hemsida inte är undertecknade av styrelsen.

– Vi har inte känt att det har varit nödvändigt. Vi har inte heller uppfattat det som så att givarna tycker att det behövs, men är det så att det är viktigt kan vi naturligtvis publicera dem med underteckningar, säger Ulrika Loinder.

UNHCR ändrar på webben

Både WWF och Sverige för UNHCR brister, enligt Charity Rating också i transparens då de inte skriver ut styrelseledamöters och ledningsgruppens bakgrunder och erfarenheter på sina respektive hemsidor. Anna-Karin Modén meddelar att Sverige för UNHCR ska lägga upp den informationen inom kort.

Enligt Charity Rating delar inte heller 54 av de granskande organisationerna med sig av ekonomiska information på sina hemsidor. Bland dessa organisationer återfinns PMU Interlife och IOGT-NTO, som inte publicerat sina senaste årsredovisningar. Charity Rating låter dock meddela att sedan rapporten skrevs har IOGT-NTO publicerat årsredovisningen för 2014.

Text: Erik Halkjaer