Go to main navigation
Cerrejón_1.jpg

NYHETER

Svenska pensionspengar medverkar till människorättsbrott i Colombia

Svenska AP-fonderna har investerat tre miljarder i de företag som äger kolgruvan Cerrejón i Colombia. I gruvans spår har ursprungsbefolkningen i området tvångsförflyttats och befolkningen i fler byar riskerar samma öde.  När OmVärlden träffar representanter för lokalbefolkningen varnar de också för utbredd vattenbrist.

AP-fonderna har investeringar till ett värde av över tre miljarder kronor i företagen Glencore, BHP Billiton och Anglo American som driver Sydamerikas största öppna kolgruva Cerrejón, belägen i distriktet La Guajira i norra Colombia. Här har man brutit kol sedan början av 1980-talet.

Kolbrytningen i gruvan har resulterat i miljöförstöring och verksamheten har lett till övergrepp på de mänskliga rättigheterna i området. Till exempel människors rätt till vatten och ursprungsfolkens rätt att vara med att påverka beslut om den mark de lever på. Fler än hälften av invånarna i Guarija tillhör ursprungsbefolkningen. De har inte fått något inflytande över utvecklingen, som berör områden som traditionellt tillhört dem.

– Urfolkens kollektiva rättigheter kränks systematiskt. Det är som om vi överhuvudtaget inte existerade, säger Matilde López, boende i området och representant för folkgruppen Wayuu, och som nyligen besökte Stockholm.

 

Bristande tillgång till vatten

Floden Ranchería, av många ursprungsfolk betraktad som helig, rinner mitt igenom gruvområdet. Det är den i särklass viktigaste, och ofta den enda, tillgängliga vattenkällan för de boende i området. Gruvans verksamhet slukar enorma mängder vatten. Restprodukter från kolbrytningen i gruvan har förorenat floden Ranchería och utarmat jordar runt omkring. Genom uppköp av mark i området har Cerrejón i praktiken privatiserat floden och nekar befolkningen tillträde till densamma.

– Företaget använder i princip allt vatten för gruvans skull, och låter det inte komma urfolken till del. Många av dem har inte en enda droppe dricksvatten. Miljöförstöringen är förödande. Gruvutvinningen sker under bar himmel och tåg fullastade med kol kör ideligen igenom området helt utan något skydd, säger Matilde López.

Till följd av gruvans utbredning har stora grupper av områdets invånare tvingats flytta. Ytterligare avhysningar har tillsvidare skrinlagts. Delvis på grund av lokalbefolkningens protester mot gruvföretagens planer på att leda om floden Ranchería för att komma åt ytterligare 500 miljoner ton kol. Ett fortsatt hot om tvångsförflyttning hänger fortfarande i luften.

AP-fonderna kritiseras

Annelie Andersson, ordförande i Latinamerikagrupperna som är en av organisationerna bakom kampanjen ”Schyssta Pensioner”, är kritisk till AP-fondernas investeringar.

– Problemet är att fondernas nuvarande regelverk sätter avkastningen först. Hållbarhet kommer först i andra hand. Det borde vara en självklarhet att alla investeringar ska ske med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål.

 

John Howchin, som representerar AP-fonderna, menar att verksamhetens natur kräver att man i perioder tvingas flytta på byar i närområdet, och jämför med malmgruvan i Kiruna. OmVärldens frågor om hur de ser på vattentillgången i La Guajira, och huruvida jämförelsen med Kiruna verkligen är relevant givet de stora socio-ekonomiska skillnaderna, väljer han att inte svara på.

AP-fonderna har för närvarande ingen dialog med de berörda bolagen. Men Etikrådet, som samordnar det svenska AP-fondernas etik- och miljöarbete, hänvisar till en nyligen författad rapport om Glencores gruvverksamhet i Colombia. Själva har de dock inte "hunnit granska rapporten i detalj".

När OmVärlden går igenom rapporten visar den sig innehålla kraftig kritik mot Glencore. Företagets gruvverksamhet i Cerrejón innefattar bland annat allvarliga kränkningar mot miljölagstiftning, otillräckliga skyddsåtgärder och oegentligheter i relation till lokalbefolkningen. Det konstateras också att det finns ett stort gap mellan bolagets egna rapporter och den påverkan som deras verksamhet i själva verket har haft.

– El Cerrejon har besvarat de rapporter om missförhållanden som förkommit på ett bra sätt, vilket annars kunde fått Etikrådet att engagera sig. Bolaget har under en längre tid försökt att hålla sig i framkant kring hur man hanterar de här svåra frågorna och försöker få till stånd rimliga och bra lösningar, men Etikrådets erfarenhet är att det är svårt att tillgodose allas önskemål vid omflyttningar, säger John Howchin.

– Detta handlar om ett uppmärksammat fall av en gruva som kritiseras för att orsaka kränkningar av urfolkens rättigheter och rätten till vatten. Att AP-fonderna då duckar och inte ens använder sitt ägande för att utöva konkreta påtryckningar på bolagen är inte ett seriöst hållbarhetsarbete, säger Annelie Andersson.

Trots de stora miljöproblem som är kopplade till kolgruvor antas det kompenseras av ekonomisk och social utveckling, inte minst genom att jobb skapas. Cerrejón är traktens största arbetsgivare, men en stor andel av arbetskraften kommer från andra områden, och den ekonomiska utvecklingen tenderar att endast komma ett fåtal till del. Till detta tillkommer enorma ingrepp i en miljö där ursprungsfolken är beroende av vatten och andra naturresurser för att kunna upprätthålla sin traditionella livsstil.

– Vi kämpar för att våra kulturella och konstitutionella rättigheter respekteras, så att vi på så sätt kan förhindra utrotningen av vår etnicitet. Så allvarlig är situationen. Det kan inte vara det man menar med utveckling, säger Matilde López.

Petter Svensson