Go to main navigation
palestina-flagga.jpg

Nyheter

Sveriges biståndssamarbete med Palestina hotas av utbredd korruption

Igår skrev statsminister Stefan Löfven och Palestinas president Mahmoud Abbas under ett femårigt avtal om utvecklingssamarbete på 1,5 miljarder kronor. Samtidigt underströk Löfven vikten av att Abbas måste ta krafttag mot den utbredda korruptionen. En verklighet som den svenska Riksrevisionen mött. 

Svenska Riksrevisionen driver sedan 2013 ett biståndsprojekt i Palestina för att stötta landets revisionsmyndighet, State Audit Administrative Control Bureau of Palestine (SCAAB). Sverige har de senaste två åren satsat 2,6 miljoner kronor på bland annat en effektivitetsrevision inom miljöarbetet på myndigheten.

I en resultatrapport om sitt internationella utvecklingsarbete 2011-2014, som Riksrevisionen i veckan överlämnde till Riksdagen, står det att arbetet i Palestina har påverkats av landets svaga institutioner och instabila politiska läge. Under 2013 uppmärksammade Europeiska unionens revisorer stora korruptionsproblem. I maj året därpå fick den palestinska riksrevisorn avgå, och ersattes först i januari i år.
– Vi märker inte av korruptionen i just vårt projekt eftersom vi inte jobbar med deras korruptionsgranskning, säger Magnus Lindell, internationell chef på Riksrevisionen. Men sedan är det ju så att den palestinska myndigheten står inför den verkligenheten och påverkas av den.

Magnus Lindell påpekar att projektet inte nått så långt som Riksrevisionen hoppats på. I resultatrapporten noterar Riksrevisionen också att det faktum att Palestina saknar ett fungerande parlament försvårar SAACB:s arbete. Utan ett aktivt lagstiftande parlament saknar myndigheten den viktigaste mottagaren av sina granskninsrapporter.

Rapportförfattarna konstaterar att processen att ta fram en ”ny lagstiftning som bland annat syftar till att öka SCAAB:s oberoende har också avstannat. Den nuvarande lagstiftningen innebär att SAACB är beroende av regeringens beslut i ett antal frågor, såsom den interna strukturen, att sätta individuella löner för sina anställda samt besluta om och genomföra resor.”
Avsaknad av en fungerande och oberoende revisionsmyndighet gör att det blir svårt att motarbeta korruption. Det är inte minst Riksrevisionen medveten om. Att SCAAB inte fungerar som det borde är därför ett problem.
– Generellt har revision en viktig förebyggande betydelse vad gäller korruption och att skapa respekt för regelverk och institutioner, säger Magnus Lindell. Där kan vårt arbete hjälpa till att stärka och bygga upp den typen av respekt.

Just svaga eller icke fungerande parlament som inte kan ta emot och hantera granskande revisionsrapporter pekas i resultatrapporten ut som ett problem i flera av Riksrevisionens samarbetsländer. Liksom i Palestina gör det också att revisionsmyndigheternas obeoroende inte har lagligt stöd i en rad länder. Ett par länder där det fungerar är Georgien, Moldavien och Kambodja, men i dessa länder är utmaningen istället att det saknas redovisningsramverk att granska.

Ett par framgångsfaktorer som identifieras i rapporten handlar om att utbilda ledare som kan styra arbetet och hjälpa parlamentariker att tolka och förstå revisionsmyndigheternas rapporter. Magnus Lindell lyfter också det nära samarbetet.
– Jag tycker att när bistånd är som bäst så lyckas biståndet med ett samarbete i ögonhöjd, som präglas av en professionell identitet och en professionell gemenskap. Då vi har lyckats med det så är våra insatser som allra bäst.

Fakta: Riksrevisionens internationella utvecklingsarbete

Riksrevisionen bedriver sedan 2004 internationella utvecklingssamarbeten med eget anslag på 40 miljoner kronor per år. Målet för Riksrevisionens utvecklingssamarbete är att bidra till att stärka de nationella revisionsmyndigheternas kapacitet och förmåga att bedriva revision i enlighet med internationella standarder. Under perioden 2011-2014 pågick projekt i Bosnien och Hercegovina, Georgien, Kambodja, Kenya, Moldavien, Palestina, Tanzania, Uganda och Västra Balkan. Man stödde också AFROSAI-E, en opolitisk sammanslutning av revisionsmyndigheter i 25 länder i Afrika. 

Text: Victoria Gillberg och Erik Halkjaer