Go to main navigation

LISTA

7 saker att ha koll på inför FN:s migrationstoppmöte

Den 19-20 september möts världens länder i FN i New York för komma överens om hur flykting- och migrantsituationen ska hanteras bättre. Det är ett historiskt tillfälle att förbättra situationen – men många har dömt ut deklarationen redan på förhand.

När FN:s generalförsamling på måndag samlas till ett högnivåmöte för att få världens länder att hantera flykting- och migrantsituationen på ett mer humant och samordnat sätt, så är det första gången någonsin ett sådant möte äger rum på den nivån.

Dagen efter hålls ett uppföljande extramöte, för att bland annat få länder att bättre bidra ekonomiskt till FN och de internationella organisationernas arbete med flyktingar. Tanken är att de båda mötena ska komplettera varandra.

1. Varför hålls mötet nu?

Foto: Wikimedia

Utgångsläget är unikt: inte sedan andra världskriget har så många människor befunnit sig på flykt – runt 65 miljoner människor. Med så många på flykt behövs det en omfattande, gemensam och internationell insats för att stärka skyddet av flyktingar och flyktingbiståndet. Statsminister Stefan Löfvén vill att fler länder ska bidra till att hjälpa människor på flykt: "Det kan inte bara vara några länders ansvar att erbjuda skydd och hjälp", säger han.

2. Vilka arrangerar och medverkar?

Foto: Basil D Soufi/Wikimedia

Måndagens möte arrangeras av FN:s generalförsamling, medan extramötet är ett separat initiativ av Barack Obama. Som medarrangörer har han bjudit in Etiopien, Jordanien, Mexico, Kanada, Tyskland – och Sverige.

Stats- och regeringschefer, ministrar och ledare från FN-systemet kommer att närvara, samt företrädare för det civila samhället. Även myndigheter och andra aktörer kommer att vara där.

3. Vad ska de diskutera?

Foto: UK Department for International Development/Flickr

På mötet ska den så kallade New York-deklarationen antas, vars innehåll arbetats fram under året och som på mötet ska mynna ut i konkreta åtaganden. Några exempel på vad som ska avhandlas:

  • Bakomliggande orsaker till de stora flyktingförflyttningarna.
  • Ansvarsfördelningen av flyktingar och respekten för internationell rätt.
  • Hur biståndet ska se ut.
  • Rasism.
  • Positiva effekter av migration.

4. Vad ska mötet leda till?

Foto: Trocaire/Flickr

Förhoppningen är att mötet ska leda till att världens länder går från ord till handling. Genom New York-deklarationen – som har fått skarp kritik av stora delar av civilsamhället för att den inte förpliktigar till handling – åtar sig världssamfundet att arbeta för:

  • Att respektera de mänskliga rättigheterna för flyktingar och migranter.
  • Att länderna måste fördela flyktingarna mer rättvist och också dela på kostnaderna.
  • Att de länder som tar emot flest flyktingar måste få mer stöd.
  • Att bekämpa utnyttjande, rasism och främlingsfientlighet.
  • Att se till att gränsförfaranden går i linje med internationell rätt.
  • Att uppmärksamma behoven hos barn, kvinnor och personer med vårdbehov.

För att flyktinghanteringen i världen ska fungera bättre måste en stor förändring vad det gäller samordning ske: Hittills har flyktinghanteringen mest hanterats av humanitära aktörer som dessutom inte haft tillräckligt med resurser. Nu måste det till ett bredare, mer systematiskt och hållbart tillvägagångsätt för att hjälpa flyktingar och de samhällen som tar emot dem. Man måste arbeta på flera fronter samtidigt; parallellt med den humanitära hjälpen måste biståndsorganisationer kopplas in tidigare för att komma igång med det långsiktiga stöd som flyktingar och deras värdsamhällen behöver efter att en akuta fasen är över.

Deklarationen slår också fast att fler aktörer måste vara med och samordna flyktingmottagandet; lokala och nationella myndigheter, humanitära organisationer, privata sektorn och civilsamhället.

5. Vilken är Sveriges linje på mötet?

Foto: Mstyslav Chernov/Wikimedia

Sverige vill framför allt att fler länder ska ta ett större ansvar för människor på flykt och att den samlade humanitära finansieringen måste öka. Sverige förespråkar att det läggs mer fokus på jobb och utbildning, och hoppas på bättre koordinering, beredskap och responskapacitet för att hantera stora flyktingförflyttningar. Parallellt med detta måste världssamfundet arbeta för att skapa bättre förutsättningar för fred och utveckling.

6. Vad är skillnaden på migrant och flykting?

Foto: Bundesministerium für Europa, Integration und Äusseres/Wikimedia

En flykting är en person som flyr från en "välgrundad fruktan" för att bli förföljd på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet eller för sin politiska uppfattning. Inom EU inkluderas även förföljelse på grund av könsidentitet eller sexuell läggning.

En migrant är en person som av någon anledning flyttar antingen permanent eller semipermanent till ett annat land. Det kan bland annat vara på grund av studier, arbete eller för att man flyttar till en partner.

7. Hur många är på flykt?

Foto: okänd fotograf/Wikimedia

  • 65,3 miljoner människor i världen befinner sig på flykt undan konflikter och förföljelse.
  • 21,3 miljoner av dessa är flyktingar som lämnat sitt land. Av dem är hälften barn.
  • 37.4 miljoner är interna flyktingar, på flykt i sitt eget hemland.
  • 3,6 miljoner människor är statslösa och saknar därmed nationell tillhörighet. De har inga rättigheter till utbildning, hälsa, arbete eller rörelsefrihet.
  • 54 procent av de som flyr kommer från tre länder: Somalia, Afghanistan och Syrien.

 

Sara Charlotte Wahlström
Ania Janerud