Go to main navigation
Feyisa Lilesa korsar armarna i protest

Feyisa Lilesa korsar armarna och visar sitt stöd för protesterna i Oromo.

Foto: ADRIAN DENNIS/TT

nyhet

Etiopien: Därför protesterar OS-stjärnan

När Feyisa Lilesa passerade mållinjen i Rio och knep silvermedaljen höll han upp armarna i en vågad protest mot sitt hemland Etiopien. Men vad handlade det om, och varför tror löparen att han nu riskerar att dödas? OmVärlden förklarar. 

Feyisa Lilesa tillhör oromofolket – Etiopiens största folkgrupp med omkring 35 miljoner människor – som ser sig som förtryckt av regeringen i Addis Abeba. Enligt Amnesty International greps mellan 2011 och 2014 minst 5000 civila oromier för att ha opponerat sig, eller misstänkt opponerat sig, mot regeringen. Sedan våren 2014 har det förekommit större demonstrationer mot oromofolkets marginalisering. När protesterna tog fart igen i november i fjol slogs de ner hårt av säkerhetsstyrkor och över 400 demonstranter dödades, enligt Human Rights Watch.

”Den etiopiska regeringen dödar mitt folk”, sa Feyisa Lilesa på presskonferensen efter loppet. ”Mina släktingar är i fängelse och om de talar om demokratiska rättigheter dödas de. Jag lyfte mina händer i stöd med protesterna i Oromo.” 

Varning för starka bilder!
Under protesterna i Etiopien har mer än 400 människor dödats, tusentals har skadats, tiotusentals gripits och ett hundratal har försvunnit spårlöst. Video: Human Rights Watch

Oromofolket kämpar för rättigheter 

Under demonstrationerna i Etiopien har de korsade armarna över huvudet blivit en symbol för oromofolkets kamp. Det är en rörelse som går långt tillbaka och är en reaktion på ett förtryck där bland annat oromofolkets kultur och språk har varit bannlyst och stigmatiserat. De senaste protesterna startade för att stoppa planer på att utvidga huvudstaden på ett vis som riskerade innebära tvångsförflyttningar av bönder från oromofolket. Därifrån har proteströrelsen växt och kräver nu en rad ekonomiska, politiska och kulturella rättigheter.

Protesterna ses dock inte med blida ögon av regeringen i Addis Abeba. Utöver de drygt 400 demonstranter som dödats i protesterna uppskattar Human Rights Watch att tusentals skadats, tiotusentals gripits och ett hundratal försvunnit spårlöst. Enligt rapporten ”Such A Brutal Crackdown” har demonstranter som gripits utsatts för tortyr och flera kvinnliga fångar ska ha våldtagits av personer ur säkerhetsstyrkorna.

Tidigare protester under OS

Genom sin gest blev Feyisa Lilesa den senaste i raden av idrottare som använt sin plattform i de olympiska spelen för att göra en politisk markering. Ett av de mer kända tillfällena var sommar-OS 1968 i Mexico City då de amerikanska friidrottarna Tommie Smith och John Carlos på prispallen höjde sina knutna nävar som en symbol för svarta amerikaners kamp för medborgerliga rättigheter.

På presskonferensen i Rio förklarade Feyisa Lilesa att han insåg vilken risk han tagit med sin markering.
”Om de inte dödar mig sätter de mig i fängelse”, sa han. ”Jag har inte bestämt mig ännu, men kanske flyttar jag till ett annat land.”

 

Axel Kronholm