Go to main navigation
uganda.jpg

Uganda är ett av de länder där lantbruket utvecklats och fattigdomen minskat.

Foto: CIAT/CC

nyhet

Boom i Afrika – men många blir kvar i fattigdom

En ny omfattande studie av UNU-WIDER har kartlagt kopplingen mellan fattigdom, tillväxt och jämställdhet i 16 länder i Afrika söder om Sahara. Huvudresultat: utvecklingen går snabbt, men gynnar inte självklart de som lever i fattigdom. Vi har tittat på vilka länder som lyckas med både tillväxt och fattigdomsbekämpning.

Det går bra för Afrika – i alla fall vad gäller den ekonomiska tillväxten, som sedan mitten av 1990-talet har ökat mer än vad forskarna hade kunnat förutse. Idag ligger den årliga tillväxten i Afrika söder om Sahara på nästan fyra procent, men regionen har haft en genomsnittlig tillväxt på 6,1 procent sedan millenieskiftet.

Men en ny studie, genomförd av The World Institute for Development Economics Research (UNU-WIDER), visar att framstegen inte nödvändigtvis gynnar de människor som lever i fattigdom och att de är känsliga för yttre påverkan, som naturkatastrofer eller ekonomiska kriser.

Rapporten, som är en av de mest omfattande i sitt slag, sammanställer delstudier som gjorts i 16 länder i Afrika söder om Sahara under en period på tio till tjugo år.

Rapporten visar det komplicerade sambandet mellan ekonomisk tillväxt och mängden människor som lever i fattigdom, och den visar hur en stark tillväxt inte har något direkt samband med minskad fattigdom.

Ett viktigt resultat är att Kenya, Nigeria och Sydafrika, som bedöms vara center för utveckling, inte ligger i topp när det kommer till fattigdomsbekämpning. Ansvaret ligger principiellt hos respektive regering, men på grund av korruption och att pengarna sällan når de fattigaste så går utvecklingen långsamt. Nu uppmanar forskarna omvärlden att ta ett större ansvar för hur man arbetar med utveckling och fattigdomsbekämpning i länderna.

Länderna utvecklas olika

Alla länder i rapporten visar alltså framsteg i den ekonomiska tillväxten, men bara några lyckas bra med fattigdomsbekämpningen. Vad är skillnaden dem emellan?

Länder som trots ekonomisk tillväxt inte lyckas minska fattigdom: Burkina Faso, Moçambique, Nigeria, Tanzania och Zambia.

Nigeria har misslyckats med att stabilt höja levnadsstandarden hos befolkningen, trots massiva inkomster av oljeexport. Det är enligt författarna till rapporten tydligt att pengarna inte hamnar där de gör mest nytta för de fattiga. Samma trend syns i alla länder ovan, vilket delvis beror på att tillväxt kan innebära att exporten av jordbruksprodukter till utlandet ökar vilket lämnar mindre kvar till inhemsk konsumtion, och att det dessutom råder en utbredd korruption, inte minst i Nigeria.

I Tanzania lyfts den långsamma ökningen av hushållskonsumtion, ökade mat- och bränslepriser och den långsamma utvecklingen inom jordbrukssektorn som orsaker till en avstannande utveckling som inte gynnar de som lever i fattigdom. Burkina Faso möter flera utmaningar när befolkningen växter snabbt men utvecklingen inom jordbruket står still.

Länder med både ekonomisk tillväxt och minskande fattigdom: Etiopien, Ghana, Malawi, Rwanda och Uganda.

I Etiopien och Rwanda har många människor på landsbygden rest sig ur fattigdom tack vare att mycket resurser har lagts på utveckling av jordbruket, med många småskaliga investerare. I Ghana och Uganda så har även utveckling inom andra områden lett till en minskning i fattigdom, men det syns att när utvecklingen inom Ugandas jordbruk saktar ner, så påverkar det även fattigdomsnivåerna negativt.

Ta makt över råvarorna

Författarna argumenterar för att det krävs att förädlingen av råmaterial sker på den afrikanska kontinenten, vilket skulle ge ökad omsättning och fler arbetstillfällen. Samtidigt så måste jordbruket utvecklas för att kunna producera billig mat och öka mängden människor som kan arbeta inom industrin istället.

En annan viktig faktor är tillgången på information, och möjligheten att skapa en informerad allmänhet som känner till sina rättigheter och att både offentliga och privata aktörer lär sig om investering. Författarna rekommenderar bättre offentliga informationssystem.

Under de senaste femton åren har mycket förändrats i de länder som rapporten täcker. Trots att de långsiktiga framstegen är känsliga för yttre påverkan, som svältkatastrofer och krig, så finns det mycket som talar för en positiv utveckling i Afrika.

 

Björn Widmark