Go to main navigation
Riksdagshuset

Riksdagshuset.

Foto: Peter Haas

NYHET

Biståndet ökar - men mest går till flyktingmottagandet

Regeringen föreslår att biståndsbudgeten för 2017 blir 0,99 procent av BNI. Det är en ökning med 2,8 miljarder kronor – men majoriteten av de pengarna kommer gå till att bekosta flyktingmottagandet.

Den 20 september presenterade regeringen sin budget för 2017. Den totala biståndsramen uppgår till 46 miljarder kronor för 2017, vilket är en ökning med 2,8 miljarder från 2016. Men samtidigt ökar andelen av biståndet som går till avräkningarna för flyktingkostnader med 2,2 miljarder. Efter alla avräkningar återstår 34,9 miljarder till internationellt bistånd, en höjning med cirka 330 miljoner från höständringsbudgeten. 

Kostnaden för asylsökande från låg- och medelinkomstländer uppgår till 9 miljarder kronor, varav 8,1 miljarder kronor räknas in i biståndsramen. Det motsvarar 18 procent av den totala biståndsramen. Det innebär att avräkningarna för flyktingmottagande för nästa år ökar med 2,2 miljarder kronor jämfört med 2016.

Avräkningar i budgeten

Avräkningarna för flyktingmottagandet i budgeten 2016 visade sig vara för höga, och under hösten återförde regeringen därför 6,4 miljarder kronor till biståndet för 2016.

2016 års budget avräknade som mest 28 procent från biståndet till flyktingmottagande, en siffra som under hösten justerades ner till 13,5 procent. I regeringens budgetproposition för 2017 uppgår posten för flyktingmottagande nu till 18 procent.

Om flyktingkostnaderna minskat jämfört med 2016, varför väljer regeringen ändå att höja den posten i budgeten för 2017?

– Budgeten för asylmottagandet bygger på migrationsverkets prognoser. Vi förväntar oss att det kommer 51 200 personer under året enligt migrationsverket, säger Annika Flensburg, pressekreterare åt biståndsminister Isabella Lövin (MP).

I sitt pressmeddelande säger regeringen att biståndet ökar för att det är viktigt att jobba med bland annat jämställdhet, mänskliga rättigheter, långsiktig hållbar utveckling och för att hantera grundorsakerna till fattigdom och konflikt.  Men om man tittar närmare på siffrorna visar det sig att den reella höjningen av biståndet för 2017 endast är 330 miljoner, och att trenden med ökade avräkningar håller i sig.

Varför höjer ni bara den faktiska biståndsdelen med 330 miljoner om nu biståndspolitiken är så viktig för regeringen?

– Höstens återförande av 6,4 miljarder skapade ett stort engångstillskott, därför ser ökningen relativt liten ut. Jämfört med budgetpropositionen för 2016 ökar biståndet med ca 2,6 miljarder, säger Annika Flensburg.

Kan det vara så att ni vill bunkra upp för oförutsedda utgifter och hoppas på att kunna återbetala till biståndet om flyktingkostnaderna blir lägre, som ni gjorde 2016?

– Vi skapar ingen medveten buffert, om migrationsverket justerar sin prognos får vi också justera. Vi lägger inte undan pengar i en pott, säger Annika Flensburg.

Reaktioner på budgeten

Många organisationer har reagerat väldigt positivt på att regeringen närmar sig enprocents-målet, även om de är fortsätt kritiska till att avräkningarna får en så stor summa.

Bland annat säger Staffan Landin, frilansande skribent och föreläsare att ”Det är en minimal ökning med 330 miljoner”, samtidigt som Magnus Walan, Senior policy advisor på Diakonia är ”superglad att vi har stor enighet om att ge en procent av BNI i bistånd”.

Dessutom har Concord gått ut med ett pressmeddelande där man bland annat kan läsa ”att kalla nationella utgifter för bistånd är fel” och Afrikagrupperna har skrivit ett öppet brev, där regeringen uppmanas att ”snarast möjligt upphöra att ställa flyktingmottagandet i Sverige emot bistånd till utvecklingsländer i budgetprocessen”.

 

Markus Engstrand
Sara Charlotte Wahlström