Go to main navigation
eldsjälar.jpg

Isak Utsi och Maatalii Okalik möttes nyligen i Stockholm, för #FirstGeneration Award för sitt engagemang för FNs globala mål och för sin kamp för urfolkens rätt.

Foto: Sara Charlotte Wahlström

nyheter

Eldsjälar kämpar för Arktis

Klimaträttvisa – det kräver urfolken, men istället har de ofta portats från de viktiga besluten.  Eldsjälarna Isak Utsi och Maatali Okalik vill att urfolkens krav ska tas på allvar – nu hoppas de få vara med och påverka hur klimatavtalet ska anpassas i praktiken.

När de nyligen möttes i Stockholm hade Isak Utsi från Jokkmokk, förbundsordförande för samiska ungdomsförbundet och Maatalii Okalik, president för Inuiternas nationella ungdomsråd i Kanada mycket att tala om.

Båda hade blivit utsedda till Eldsjälar 2016 för sitt arbete kring de globala målen. Utmärkelsen är en del av en kampanj som initierats av utrikesdepartmentet i samverkan med Sida och We-Change, för att inspirera unga ledare att engagera andra unga i globala lösningar.

– Jätteroligt att få utmärkelsen. Det är bekräftelse på att vi gör ett bra jobb och att samiska frågor får en tydligare plats i hållbarhetsdiskussionen, säger Isak Utsi.

Att klimatförändringar drabbar urfolken, och de områden de befolkar, har både samer och inuiter försökt lyft synliggöra under en längre tid.

– Men vi har inte blivit tagna på allvar. Vattnet är detsamma överallt och världen finns här för oss att dela på, så låt oss arbeta som ett kollektiv när det gäller klimatförändringar och andra frågor på global nivå, säger Maatalii.

60 000 av världens 160 000 inuiter i världen bor i Kanada och det finns mellan 80 000 till 100 00 samer i Sápmi: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Urfolk har en lång erfarenhet och historia av att skydda stora arealer i världen från exploatering.

Men kampen har haft ett högt pris – bara under 2014 mördades 138 personer från urfolk i konflikter om territorium.

Gemensamma problem och klimatavtal

Urfolk i världen lever inom koloniala strukturer som traumatiserat och förändrat samhällen. Många av problemen som urfolk tampas med idag handlar om förhållandet till sin identitet, kultur, historia och sitt språk. Även frågor om naturen, hållbarhet och rätten till självständigt bestämmande inom sina territorier är gemensam för de flesta urfolk.

Klimatavtalet som skrevs på i Paris 2015 var en besvikelse för både Isak Utsi och Maatlii Okalik. Texten om urfolks rättigheter och deras traditionella kunskap, som fanns med i flera utkast, bortförhandlades tidigt i förhandlingarna och fanns inte med i den slutgiltigt bindande texten som länderna skrev under.

– Nu när nationalstater sedan nu gått tillbaka till sina respektive länder för att se på vilka sätt de ska implementera Parisavtalet och justera för klimatförändringarna inrikes så undrar vi ”Var finns vi?” säger Maatalii Okalik.

Hon är förvånad över att inuiterna inte finns med runt borden i Kanadas beslutsfattande organ för att aktivt vara med och ta beslut.

– Kanadas inuiter lever på stora områden i landet och klimatpåverkan kommer att drabba oss på daglig basis, säger hon.

I november möttes världens ledare åter i Marocko för att diskutera hur klimatavtalet ska genomföras i praktiken. Under toppmötet demonstrerade flera tusentals personer ur olika urfolk för kräva sin rätt, urfolk från Nordamerika, Amazonas, med mera.

Klimatförändringar och Arktis

Den global uppvärmning märks tydligt hos båda urfolken. Samerna har sett hur klimatet förändrat säsongerna: vintrarna blir kortare och våren kommer tidigare vilket påverkar betet. Det blir svårare att flytta renar när isarna inte fryser och Inuiterna har tvingats flytta delar av sin befolkning inåt land på grund av att permafrosten smälter.

Arktis är en gemensamt viktig fråga för båda urfolken eftersom uppvärmning går snabbare där än på andra håll i världen. Regionen riskerar även att bli mer tillgänglig för exploateringar som olje- och naturfyndigheter i och med detta.

– Samer samarbetar med andra urfolk angående frågor kring Arktis. Det arktiska samarbetet är väldigt tydligt och viktigt eftersom vi har liknande förutsättningar och problem att lösa där, säger Isak Utsi

Högre självmordsstatistik jämfört med övriga Kanada

Ovissheten kring klimatets förändringar påverkar näringslivet som i sin tur påverkar kulturen och även språket. Osäkerheten skapar även ohälsa och självmordsfrekvensen bland inuiter är alarmerande hög där andelen självmord bland inuiter är 11 gånger högre än det kanadensiska genomsnittet.

– Bland det första jag gjorde som vald representant var att deklarera självmord som en kris i Kanada, berättar Maatalii.

De viktigaste frågorna för inuiternas ungdomsförbund handlar om att bevara och värna inuiternas språk, kultur och i att försöka reducera andelen självmord. Just denna fråga är Maatalii starkt engagerad i.

– Självmord går att förebygga, förklarar hon. Min morbror tog sitt liv på grund av ekonomiska problem. Han tillhörde en generation som inte fått rätt verktyg för att kunna hantera pengar och leva i en marknadsekonomi.

– Det är viktigt för ungdomar att veta hur man öppnar ett bankkonto, hur man sparar och tänker på pensionen, förklarar Maatalii.

Den 20 juni 2016 lanserades en specifik finansiell verktygslåda med information om ekonomiska frågor och pengahantering. De flesta av Kanadas 60 000 inuiter lever idag i samhällen utan banker och där en stor del av den finansiella infrastrukturen saknas.

Det samiska och inuitiska samhället skiljer sig från varandra och även om man delar många erfarenheter så måste dessa sättas in i respektive folks egen kontext.

I svenska Sápmi har en tredjedel av renskötarna haft självmordstankar och mer än varannan ung samisk kvinna säger sig ha haft tankar om att ta sina liv, enligt en rapport av sametinget 2016 som i uppdrag av socialdepartementet sammanställt kunskaperna som finns kring samers psykosociala hälsa.

– Det finns samiska grupper som har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa, men vi får inte stigmatisera oss själva.  Samer är en heterogen grupp med alla typer av samer som gör alla typer av arbeten men vanmakten att inte kunna påverka sin historia, inte bli erkända och sådan saker påverkar naturligtvis hälsan, säger Isak.

 

Sara Charlotte Wahlström