Go to main navigation
An Mi-26 heavy lift cargo helicopter lands at the team site of the UN Mission in Sudan (UNMIS) in Abyei, central Sudan, as Zambian soldiers serving with the international peacekeeping operation prepare to depart in armoured personal carriers on a patrol around Abyei town. The area has been the scene of heavy clashes since the seizure of the town - which sits on the border between Sudan and newly independent South Sudan.

Trots tidiga varningar så förberedde sig inte FN-styrkorna. Tre kvinnor försökte desperat få hjälp av soldater som bara var en kilometer bort.

Foto: Flickr/United Nations Photo

nyhet

FN-truppen kunde inte engelska – struntade i nödrop

När våldet eskalerade i Sydsudan försökte civila desperat få skydd av FN-förband som fanns alldeles i närheten. Men trupperna förstod inte engelska – och reagerade inte.

Kaotisk och ineffektiv och utan förmåga att skydda civila. Så beskrivs FN-insatsen i Sydsudan. Som en direkt respons har general Johnson Mogoa Kimani Ondieki avskedats av Ban Ki-moon, FN:s generalsekreterare.

Det var den 8 juli som strider utbröt i Sydsudans huvudstad Juba, mellan styrkor lojala med president Salva Kiir och styrkor lojala med vice-president Riek Machar. Bägge sidor stred på flera håll runtom i staden, med hundratals döda och flera rapporter om våldtäkt, både mot utländska hjälparbetare och inhemska civilister. Misshandel, rån och tortyr förekom också i flera fall.

 Ingen kom till undsättning

Omkring ett dussin hjälparbetare och FN-personal boende vid Terrain hotel anfölls av sydsudanesiska soldater. Fredsbevarande styrkor en kilometer bort kom aldrig till undsättning, trots upprepade nödanrop.

Tre utländska kvinnliga biståndsarbetare som blev strandsatta i Terrain, bara en kilometer från en FN-styrka, försökte desperat få hjälp. En av kvinnorna lyckades ringa till säkerhetsavdelningen. Officeren som svarade sa att de inte kunde skicka hjälp, och ringde inte tillbaka när kvinnans telefonsaldo tog slutTrots att FN-truppen visste att de kunde vara i fara sändes ingen styrka att ta dem i säkerhet. FN:s säkerhetsavdelningen loggade inte samtalet och i efterföljande undersökningar har man misslyckades med att identifiera den aktuelle officeren.

Nu har en ny FN-rapport gått till botten med vad som hände, och FN-trupperna på plats får svidande kritik för att de inte hindrade att civila dödades och våldtogs, ibland i truppernas omedelbara närhet.

16 000 soldater har varit på plats sedan 2013. Undersökningen fann att kinesiska FN-soldater övergav sina positioner minst två gånger, och den nepalesiska truppen misslyckades med att förhindra plundringar som pågick inne i FN-byggnader.

I rapporten kan man läsa att trots att det fanns tidiga varningar om att strider skulle ske i FN-husets omedelbara närhet, så förberedde sig inte FN-styrkan inför kritiska och förutsägbara scenarion. Bristen på ledarskap och samordning kritiseras också. Ingen av de ansvariga, från de fyra länder som hade förband på plats, ville skapa en insatsstyrka och försvarade beslutet med att deras trupper hade andra uppgifter.

En talesperson för DPKO (Department of Peacekeeping Operations) har tidigare försvarat sig med att de inte klarar ”patrullera ett område stort som Frankrike. Det är dessutom inte FN-styrkans uppgift att ställa sig mellan de stridande.”.

– Ytterst handlar det om FN:s trovärdighet. Vi vill ha fler FN-soldater, men vill att kvaliteten säkerhetsställs. FN måste leva upp till detta, säger Aleksander Gabelic, förbundsordförande för Svenska FN-förbundet, som tycker det är bra att händelsen uppmärksammas och att FN tar ansvar för sina åtaganden.

I rapporten framgår att många av officerare i United Nations Mission in the Republic of South Sudan (UNMISS) inte behärskade tillräcklig engelska för att utföra sitt uppdrag, och rekommendationen är att alla officerare i United Nations Mission in the Republic of South Sudan (UNMISS) behärskar engelska.

Bland de övriga rekommendationerna står att officerare och trupp som misslyckas med sitt skyddande uppdrag ska ställas till svars. Dessutom bör tydligare och lands-specifika förväntningar och plikter tas fram.

– Man måste säkerhetsställa att trupperna lever upp till standarden och FN:s värdegrunder och principer. Och man måste se till så att man talar samma språk. Allt det är jätteviktigt för att trupperna ska kunna förhålla sig till sitt uppdrag och civilbefolkningen, fortsätter Aleksander Gabelic.

 

Markus Engstrand