Go to main navigation
bistandsdebattensmaktigaste.jpg

OmVärldens läsare har ännu en gång utsett professor Hans Rosling till den mest inflytelserika personen i den svenska biståndsdebatten.

mäktigast i biståndsdebatten 2016

Han är mäktigast i biståndsdebatten

Tydliga grafer och en positiv syn på att världens problem går att lösa. Är det därför professor Hans Rosling återigen toppar listan som branschens viktigaste opinionsbildare? Eller saknas det helt enkelt nya stjärnskott?

OmVärlden har sedan 2009 utsett den mest inflytelserika opinionsbildaren i biståndsdebatten. Sedan 2012 har professor Hans Rosling placerats som en av branschens tre mest inflytelserika debattörer, och i år knep han återigen förstaplatsen.

– Jag ser mig inte som en debattör, utan tillhandahåller fakta och blir rörd av den vänlighet jag möter, säger Hans Rosling till OmVärlden.

Förra gången Hans Rosling toppade var 2014 och 2013

I år fick han igång en debatt om siffror kring mödradödlighet, med en artikel som publicerades i den anrika tidningen The Lancet, där han pekade på att siffror om mödradödlighet varit felaktiga.

Hans Rosling vände sig emot påståendet att 60 procent av världens mödradödlighet sker i humanitära kriser – något han menade var både felaktigt och farligt att påstå.

– Man ger bilden av att större delen av födande kvinnors lidande hänger ihop med krig, naturkatastrofer och flyktingkris. Så är det inte, sa Hans Rosling till Dagens Nyheter.

Siffran var grovt tilltagen, enligt Rosling, som menade att den korrekta andelen snarare var att runt 17 procent av alla fall av mödradödlighet sker i humanitära kriser. Rosling menar att sådana felaktigheter kan leda till att pengar flyttas från de många i extrem fattigdom till de trots allt färre människorna i humanitära kriser.¨

På Twitter har Rosling fortsatt föra fram sina synpunkter om allt från hur han tjafsat med Fidel Castro om att planekonomi påverkar hälsan negativt, till krisen i Syrien och hur den svenska slit och släng-kulturen kan hanteras.

I våras lanserade Rosling också en nätbaserad kurs om hur hälsa och utveckling ser ut, vilket flera tidningar rapporterade om.

Vad är det då som lockar med Rosling? Han har ju rätt i att världen, på flera punkter, faktiskt blir bättre: att färre barn dör, att hälsan förbättras, att allt färre lever i extrem fattigdom, dör i krig och att analfabetismen går ner. Kanske är vi, i denna omvälvande tid av konflikter, krig och klimatförändringar, i särskilt behov av att få vår världsbild förklarad och nyanserad.

Eller är det helt enkelt så att globala utvecklingsfrågor tenderar att bli komplicerade och otillgängliga, och att professor Rosling med sina tydliga grafer och sitt lediga tilltal får oss att förstå? Samtidigt kan man förstås fråga sig om Hans Roslings faktabaserade argumentation verkligen går hem hos det stora flertalet i dessa faktaresistenta tider.

Skånsk bubblare och lågmäld opposition

När redaktionen gick igenom det gångna årets debatt kunde vi konstatera att oppositionen inte varit särskilt synlig. Moderaternas biståndspolitiske talesperson Sofia Arkelsten, samt Liberalernas Birgitta Ohlsson och Cecilia Wikström fanns alla bland de nominerade, men hamnade efter omröstningen utanför tio i topp-listan.

Men inte heller syns de flitiga debattörerna Hans Linde (V), Annika Lillemets (MP) eller Carl Schlyter (MP) på listan. Kanske är partipolitikernas frånvaro ett resultat av att de mer konkreta debattfrågorna fått stå tillbaka till förmån av den mer övergripande diskussionen om avräkningar och återförande av pengar avsatta för asylmottagande till biståndsbudgeten. I den har bland annat Linde och Arkelsten drabbat samman.

Ann Svensén, generalsekreterare för Individuell Människohjälp (IM) började under 2016 synas allt mer i debatten och har lyckats placera sig på tredje plats i årets ranking. För en liten organisation som IM är det anmärkningsvärt, och de har ett framgångsrikt 2016 bakom sig. Organisationen har rebrandat sig till det mer internationella I’M sen årskiftet 2015-16. Under året har IM fått stort genomslag med kampanjer som #detnyalandet – ett upprop för integration och mångkultur. Lanseringen av Humanium, en metall bestående av nedsmälta vapen, fick även den god spridning och kampanjen belönades även med innovationspriset One Wish Award.

I övrigt kan man konstatera att listan i hög utsträckning består av personer som tidigare funnits med, eller deras kollegor. Att statsråd och statssekreterare hamnar högt upp är inte så konstigt: de publicerar ofta debattartiklar som får stort genomslag. Från ingenstans till plats nummer fyra kom däremot Anders Kompass, FN-tjänstemannen som avslöjade övergrepp mot barn, begångna av FN-trupp. Att det är hans civilkurage som belönas råder det ingen tvekan om.

 

OmVärldens redaktion