Go to main navigation
Protester Bangladesh

Protest i Dhaka dagen efter att två oppositionsledare avrättats för krigsbrott i november 2015.

Foto: Munir Uz Zaman/TT

NYHET

Hård kritik mot dödsdomar i Bangladesh

Nästan 50 år sedan självständighetskriget har Bangladesh börjat avrätta oppositionsledare som man menar gjort sig skyldiga till krigsbrott. Samtidigt är Bangladesh en stor mottagare av svenskt bistånd. "Vi anser inte att det under några omständigheter ska utdömas dödsstraff", säger Sveriges ambassadör Johan Frisell.

Året 1971, då det självständiga Bangladesh föddes ur vad som tidigare var Öst-Pakistan, var synnerligen blodigt. Enligt vissa uppgifter dog omkring tre miljoner människor, samtidigt som cirka 200 000 våldtäkter ägde rum. I sina försök att krossa självständighetsrörelsen begick Pakistans militär massmord på civila och släppte lös lokala paramilitära hjälptrupper som systematiskt mördade intellektuella, självständighetskämpar, hinduer och andra civila.

Flera av de som samarbetade med Pakistan under självständighetskriget och begick dessa övergrepp har i över 40 år gått fria i Bangladesh. Men i mars 2010 satte Bangladesh upp en krigstribunal, International Crimes Tribunal (ICT), för att gå till botten med vad som skedde.

Tribunalen har stort folkligt stöd. Bangladesh regering – med premiärminister Sheikh Hasina, dotter till Sheikh Mujibur Rahman som ledde självständighetskampen 1971 – ser rättsprocesserna som nödvändiga för att Bangladesh ska kunna försonas med sitt förflutna, skipa rättvisa och gå vidare.

Hittills har tribunalen levererat 22 domar, varav 16 varit dödsdomar. I sex fall har domstolen utdömt livstids fängelse.

Förvärrar polarisering

Just nu väntar Motiur Rahman Nizami, ledare för Bangladeshs näst största oppositionsparti Jamaat-e-Islami, på sin avrättning. Nizami har dömts till döden på tre punkter: i två fall för att ha hjälpt Pakistans armé att begå massmord på civila, och i ett fall för att ha lett den paramilitära styrkan Al-Badr i massmordet på intellektuella i december 1971.

Motiur Rahman Nizamis

I en exklusiv intervju med OmVärlden säger Motiur Rahman Nizamis son, Nakibur Rahman, att avrättningen av hans far riskerar att förvärra den politiska polariseringen i Bangladesh och ge bränsle åt militanta islamistiska grupperingar i landet.

– Det här är politiska rättegångar, inget annat. Om människor förlorar tilltron till rättsstaten är det bäddat för ökad extremism. Radikala krafter kommer att kunna använda dödsdomarna för att rekrytera och legitimera sina våldsdåd. Vi har nästan 170 miljoner människor i Bangladesh, om bara en handfull av dem radikaliseras kan det innebära stora problem för omvärlden, säger Nakibur Rahman, som också är talesperson för Jamaat-e-Islami i USA. 

Abbas Faiz, Bangladesh-forskare på Amnesty International, delar den farhågan:

– Vi har inga bevis på kopplingar mellan Nizamis parti, Jamaat-e-Islami, och terrorism. Däremot riskerar rättsprocesserna mot partiets ledare att radikalisera element inom partiet som är besvikna och desillusionerade, som sedan kan rekryteras av andra radikala islamistgrupper, säger han.

FN vädjar om stopp

Abbas Faiz säger att det finns många brister i tribunalens rättegångar och har flera gånger uppmanat regeringen att inte genomföra avrättningarna.

– Bägge sidor begick övergrepp under självständighetskriget. Vi har trovärdiga rapporter som också visar att självständighetskämpar genomförde massakrer på civila under kriget, men ingen av dem har åtalats. Nu åtalar man enbart människor från oppositionen, säger han. 

FN har vid flera tillfällen vädjat till Bangladesh att stoppa avrättningarna, eftersom rättsprocesserna ”inte nått upp till internationell standard för rättvisa rättegångar och korrekt rättsförfarande”. FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter vädjade senast i november 2015 till regeringen i Bangladesh om att införa ett moratorium på dödsstraff.

Också i Nizamis fall finns oklarheter runt rättsprocessen.

– Vi är särskilt bekymrade över domstolens vägran att höra alla försvarsvittnen, säger Tejshree Thapa, senior researcher på Human Rights Watch.

I rättegången tilläts försvaret bara att kalla totalt fyra vittnen, medan åklagaren använde sig av över 20 vittnen. Det har också framkommit rapporter om att ett av åklagarens vittnen ska ha tvingats till att vittna mot Nizami. 

Sverige kritiskt

Sveriges ambassadör i Bangladesh, Johan Frisell, tycker att Bangladesh borde stoppa avrättningarna. 

– Vi anser inte att det under några omständigheter ska utdömas dödsstraff. Vi tar upp frågan med nyckelmakthavare i regeringen, med ministrar och parlamentsledamöter. Det är inte alltid bekvämt. De vet vad vi tycker, och de tycker inte vi behöver tjata om det, säger han.

Johan Frisell ser dock ingen kursändring i regeringens hållning på kort sikt.

– Man betraktar detta som en speciell period i landets historia, som en uppgörelse som kräver extraordinära åtgärder. Många av de som nu döms har ju gått fria i 40 år och därför finns det förstås en stor vilja nu att, som man ser det, skipa rättvisa. 

Bistånd stärker medborgarna

I år kommer Sveriges sammanlagda bistånd till Bangladesh uppgå till omkring 250 miljoner kronor. En betydande del av biståndet är inriktat på fattigdomsbekämpning. Sverige har dock inga planer på att dra tillbaka biståndet som en markering mot avrättningarna.

– Vi har haft bistånd här även när det varit militärstyre. Om vi kan ge de fattigaste en framtid, en röst och en plattform att verka som medborgare kommer det i sin tur att påverka den politiska situationen till det bättre. Jag vill tro att detta gäller fortfarande, säger Johan Frisell.

 

Axel Kronholm