Go to main navigation
Bangladesh är ett av de länder som är mest sårbart för klimatförändringar. Man räknar med att 18 miljoner bangladeshier kan tvingas förflyttas de närmsta 40 åren endast på grund av höjda vattennivåer.

Bangladesh är ett av de länder som är mest sårbart för klimatförändringar. Man räknar med att 18 miljoner bangladeshier kan tvingas förflyttas de närmsta 40 åren endast på grund av höjda vattennivåer.

Foto: Probal Rashid/Getty Images

nyhet

Klimatbistånd kan inte köra på magkänsla

En allt större del av Sveriges och världens bistånd går till klimatinsatser. En ny rapport visar dock att det saknas kunskap om insatserna alls fungerar.

– Det är allvarliga brister, och risken är att vi skjuter oss själva i foten, säger professor Subhrendu Pattanayak, en av rapportförfattarna.

Torka, översvämningar, orkaner och andra effekter av klimatförändringarna slår särskilt hårt mot fattiga människor i utvecklingsländer. Därför har klimatrelaterade biståndssatsningar fått en upphöjd profil, och utgör nu en allt större andel av det internationella utvecklingssamarbetet. 

En av målsättningarna i de globala målen för Agenda 2030 är att världens samlade klimatbistånd ska uppgå till 100 miljarder dollar årligen från och med år 2020.

I det svenska utvecklingssamarbetet är ”miljö och klimat” numera en av regeringens tre prioriteringar.

Men samtidigt som det svenska klimatbiståndet ökar visar en ny rapport från Expertgruppen för biståndsanalys hur det saknas kunskaper om insatsernas effekter.

Forskarna bakom rapporten har granskat utvärderingar av biståndsprojekt inom sektorerna skogsskötsel och hushållens energianvändning, och hittat ett kunskapsgap. Det saknas helt enkelt forskning för att veta vad som fungerar och inte fungerar. 

Foto: Axel Kronholm

– Det finns mycket starka bevis för att klimatförändringarna kommer att få allvarliga effekter. Vad vi däremot inte har bevis för är huruvida de projekt och den politik man nu satsar på kommer att lindra dessa effekter eller inte, säger Subhrendu Pattanayak, professor vid Duke University i USA och en av forskarna bakom rapporten. 

Fler utvärderingar behövs

Genomgången av forskningslitteraturen visar att de klimatinsatser som genomförs ofta har bristande vetenskapligt underlag. Professor Subhrendu Pattanayak säger till OmVärlden att han blev särskilt förvånad av att klimatinsatser genomförs på platser där det inte görs så mycket utvärderingar.

– Det finns en tydlig felanpassning här i vilka länder som utvärderar och studerar de här sakerna, och vilka länder som internationella givare investerar i, säger han.

Risken med detta, säger Subhrendu Pattanayak, är att omvärlden ”skjuter sig själv i foten” på lång sikt.

– Vi har begränsade resurser med vilka vi kan ta oss an klimatförändringarna. Marginalerna är så små, vi har bara en chans, och därför har vi inte råd att gissa oss fram eller köra på magkänsla när vi väljer vilka satsningar vi ska göra. Risken med att fortsätta framåt utan vetenskaplig grund är att det bara blir svårare att omvärdera politiken ju mer man hunnit investera.

Därför, menar forskarna, måste regeringar börja avsätta pengar i biståndssatsningarna för lärande och utvärdering. 

– Länder måste veta om de satsar sina pengar rätt. Därför behöver man ha forskare som jobbar på marken, hand i hand med de som implementerar projekten, och ha en kontinuerlig utvärdering, säger Subhrendu Pattanayak.

  

Axel Kronholm