Go to main navigation
selam.jpg

Kulturorganisationen Selam genomför festivalen "Selam Festival Addis" i Addis Abeba med stöd från Sida och PostkodLotteriet.

Foto: Kalle Jansson

BRANSCHNYHET

Kulturens väg tillbaka in i biståndet

Många jublade när besked kom att kulturen nu åter ska lyftas fram i utvecklingssamarbetet. Det skrivs in i det nya policyramverk för svenskt bistånd som är under arbete och förväntas bli klart i december. Men precis hur kulturen ska göra comeback – det är fortfarande oklart. På kulturorganisationen Selam hoppas man att kulturen ska få tillbaka sitt egenvärde inom biståndet.

Efter att kulturstödet bantades ner ordentligt av den tidigare regeringen väcks nu nya förhoppningar när kulturens roll åter lyfts i det nya policyramverk som ska sätta riktningen för hela det svenska utvecklingssamarbetet från och med nästa år. I policyramverket, som förväntas bli färdigt till årsskiftet, lyfter regeringen fram "kulturens viktiga roll i ett gott samhälle och för en demokratisk utveckling". 

Vad handlar då kulturbistånd om? I en tid när människorättsförsvarare, journalister och kulturutövare utsätts för förföljelse, hot och våld inser många att kulturen har en viktig roll i samhället. Det svenska utvecklingssamarbetets stöd till kulturella projekt har haft som ambition att stärka människors kreativitet och identitet. Det har också varit ett verktyg för att stärka demokratin och arbeta med mänskliga rättigheter, men definitionen för kultur är bred och innefattar även hur människor lever, deras identitet, historia och samtiden.

Kulturstödet och de renodlade kulturprojekten inom biståndet minskade drastiskt när den förra biståndsministern Gunilla Carlsson (M) stuvade om i biståndspolitiken. Kultur skulle ses som mer instrumentell, Sidas enhet för kulturbistånd lades ner och kulturen flyttades in under andra biståndsområden, där det enbart skulle ses som ett verktyg – arbetssätt –  för att nå andra mål.

Inom Sidas arbetsområden utgör kultur därför idag inte en sektor i sig, men återfinns i flera av de strategier som man arbetar med. Flertalet av dessa löper ut de närmsta åren och nya strategier ska då tas fram utifrån det nya biståndspolitiska ramverket.

Kulturorganisationen Selam, som arbetar med kulturbistånd, hoppas att kulturens egenvärde åter lyfts fram, istället för att "öronmärkas" under andra mål och strategier, som idag.

­– Man kompromissar med den fria kulturen. Präglas det kulturella innehållet enligt någon annans agenda tappar det kraft eftersom en del av egenvärdet går förlorat, säger Emma Emitslöf, internationell projektsamordnare på Selam.

Joachim Beijmo, stabschef på Sida, menar att en förändring av strategierna kommer att ta tid:

­­– Förslaget på ett nytt policyramverk kommer inte att bidra till snabba förändringar utan en gradvis förändring av biståndet eftersom det tar tid innan ramverket får genomslag i form av konkreta aktiviteter.

Svårt visa på resultat

Det är svårt att visa på hur en pjäs eller ett cirkusprojekt påverkar människor och i förlängningen ett helt samhälle, ifall attityder förändras, och demokratin utvecklas. Dessutom har en del kulturprojekt inom biståndet tidigare kritiserats för att vara kulturimperialistiska genom att premiera västerländska kulturformer framför inhemska, till exempel.

Marcin de Kaminski, som är tematisk ansvarig för yttrandefrihetsfrågor på Sida, säger:

­­– Det står sällan i våra styrdokument att vi ska stötta ett specifikt kulturuttryck, men att vi ska stärka utrymmet för kulturutövare inom ramen för ett bredare civilsamhälle.

Att kultur bör lyftas fram inom biståndet är många överens om, men däremot saknas det konsensus kring vad som är kultur och vilken kulturutövning som ska premieras. 

– När vi ansöker om stöd är alla typer av ord och benämningar viktiga för oss att luta oss emot, säger Emma Emitslöf, internationell projektsamordnare på Selam. 

Regeringen avser fatta sitt beslut om ramverket senast i december så att skrivelsen kan lämnas över till riksdagen samma månad. 

 

Sara Charlotte Wahlström