Go to main navigation
besprutning mot mygg på Sri Lanka

Sedan september 2016 är Sri Lanka officiellt fritt från malaria. Landet har nu ett viktigt arbete framför sig med rigorös kontroll för att förhindra nya malariafall.

Foto: Sanka Gayashan/IPS

nyhet

Ljusglimtar i kampen mot malaria

Världshälsoorganisationen, WHO, har nyligen konstaterat att Sri Lanka lyckats bli helt fritt från malaria. På Zanzibar är svenska forskare också nära ett genombrott. Samtidigt är forskarvärlden skräckslagen över tecken på att fler malariaparasiter börjar bli resistenta mot nya mediciner.

”Sri Lankas bedrift är verkligen anmärkningsvärd”, skrev WHO i ett uttalande i samband med att man förklarade landet fritt från den parasit som under 2015 dödade nästan en halv miljon människor världen över.

Enligt WHO var nya arbetssätt en del av framgången. Med mobila malaria-kliniker i högriskområden kunde man snabbt och effektivt bekämpa parasiten och begränsa nya infektioner. WHO konstaterade i september i år att inga inhemska fall av malaria dokumenterats på tre och ett halvt år, och att landet därmed officiellt är malariafritt.

Anders Björkman, professor vid Karolinska institutets institution för mikrobiologi, tumör-och cellbiologi, arbetar med malariaprojekt runtom i världen och forskar på nya strategier för att eliminera malaria. Han gratulerar Sri Lanka till bedriften.

– Det är fantastiskt bra jobbat av Sri Lanka. Men nu är det viktigt att man inte släpper arbetet utan jobbar vidare för att se till att malarian inte kommer tillbaka, säger han.

Kan komma tillbaka

Björkman beklagar sig över att givare och finansiärer ofta tror att faran är över så fort malarian försvunnit eller minskat. Det är ett kostsamt arbete att ha övervakning och vara snabb på att undersöka nya fall när de dyker upp. Men så länge parasiten finns i grannländerna kan den komma tillbaka.

Det har faktiskt redan hänt en gång, just på Sri Lanka. När det första globala malariautrotningsprogrammet lanserades på femtiotalet var det, på många håll, ett stort misslyckande. Men på Sri Lanka, eller Ceylon som det då hette, lyckades man åtminstone delvis.

– Man lyckades inte eliminera malarian helt men fick ner den väldigt lågt. I stället för hundratusentals fall var det nere i kanske bara några hundra. Då tänkte man att problemet var löst och prioriterade om. Men det som händer när man eliminerar malarian är att immuniteten också successivt försvinner hos människorna. Så knappt ett decennium senare ökade parasiten radikalt igen och man fick en allvarlig epidemi på Sri Lanka, berättar Anders Björkman.

Sri Lanka har därför ett viktigt arbete framför sig med rigorös kontroll för att förhindra nya malariafall. I en globaliserad värld, och med grannländer där malarian finns kvar, är det lätt att parasiten kommer in utifrån.

Afrika hårdast drabbat

Globalt har man enligt WHO lyckats få ner dödligheten från malaria med 60 procent sedan år 2000. Men förutsättningarna är olika och arbetet går inte lika snabbt överallt. I fjol återfanns 89 procent av alla malariafall och 91 procent av alla dödsfall från malaria i Afrika, söder om Sahara.

– Afrika som kontinent har fortfarande väldigt långt att gå. Det är stora utmaningar organisatoriskt, man ska se till att medicinerna finns överallt, att man har bra rapportering och övervakning, att man kan studera särskilda riskgrupper och rikta stöd till dem. Det är många saker som ska stämma, säger Anders Björkman.

En annan utmaning är resistens. Just nu sprids det bland malariaparasiterna i Sydostasien en resistens mot de nya kinesiska läkemedel som hittills varit väldigt framgångsrika i behandlingen och förebyggandet av malaria. Det har fått forskare att frukta för ett nytt bakslag, likt det man såg på 1990-talet, då resistens mot dåtidens läkemedel undergrävde decennier av arbete.

– Vi är väldigt skraja för en sådan kalldusch igen. Just nu är den här resistensen på väg in i Indien, och får den fäste där kan den snabbt sprida sig vidare till Afrika, säger Anders Björkman.

Svenskt genombrott nära

På Zanzibar, ett självstyrande örike i union med Tanzania, är Anders Björkman med och leder forskningsarbetet för att ta fram nya metoder och strategier för att råda bot på malarian.

– Vi har lyckats få ner malarian med mellan 95 och 99 procent, beroende på vilka parametrar man tittar på. Det är världsunika resultat, med tanke på att det är ett högendemiskt område. Men vi vill lyckas gå hela vägen, som Sri Lanka, och bli först i världen med att visa att det även går att få bort malarian helt i ett högendemiskt område.

De sista procentenheterna är emellertid de svåraste. Det man lyckats med på Zanzibar är att få till en utbredd användning av impregnerade myggnät inomhus samt inomhusspray med myggifter som är ekologiskt försvarbara. Den sista utmaningen nu är utomhusmyggorna.

– Större delen av Afrikas myggpopulation biter inomhus. Där har vi reducerat populationen med 98-99 procent. Men samtidigt har det blivit fritt fram för andra underarter som också biter utomhus. Vi funderar nu på hur vi kan komma åt larverna innan de kläcks eller sätta upp någon form av myggfällor. Dessutom finns det människor som går och bär på parasiten utan symptom och de är förstås svåra att komma åt, säger Anders Björkman, som trots utmaningarna är positiv.

– Det ska bli väldigt intressant att se vad som händer de kommande tre till fem åren. Jag tror att vi kan lyckas gå hela vägen i Zanzibar.

 

Axel Kronholm