Go to main navigation
EU_budget_bistand.jpg

Foto: EU-parlamentet

nyheter

Miljarder ur EU:s biståndsbudget går till att stoppa flyktingar

EU:s biståndsbudget ökar – men pengarna ska bland annat användas till att stoppa flyktingar från att komma till Europa. En oroande trend som riskerar att urvattna biståndet, menar kritiker.

100 miljarder kronor av EU:s budget kommer nästa år att gå till unionens internationella verksamhet, som främst består av bistånd. Det stod klart när EU-parlamentet häromveckan klubbade unionens gemensamma budget för 2017. Summan innebär en ökning med nästan elva procent av biståndet jämfört med 2016 års budget.

Men bakom ökningen döljer sig stora satsningar på att hantera och stävja migrationen till EU. Hela 30 av de 100 miljarder kronorna kommer direkt eller indirekt gå till att hantera flyktingkrisen. Det kan handla om humanitär hjälp i EU:s grannländer, hjälp till flyktingläger i Turkiet men även hjälp att utbilda polis, gränspolis och militär inom ramen för de avtal som EU tecknat med en rad afrikanska stater. Syftet är att förstärka ländernas förmåga att förhindra vad EU kallar ”irreguljär migration”.

Hårda förhandlingar om biståndet

Under 2015 inkom 1,3 miljoner nya asylansökningar till EU-länderna. Inget annat år har så många människor sökt asyl i Europa. Att hantera inflödet av migranter har blivit en politisk topprioritering i EU vilket genomsyrar hela EU:s budget för nästa år.

Totalt ska närmare 60 miljarder kronor ska gå till att hantera migrationskrisen och dess bakomliggande orsaker. Ungefär hälften av pengarna kommer från biståndsbudgeten.

Var dessa 60 miljarder skulle tas ifrån var en av de stora knäckfrågorna under höstens budgetförhandlingar mellan EU-parlamentet och EU-ländernas finansministrar. Medlemsländerna tryckte på för att stora resurser skulle tas från biståndsbudgeten. Det här motsatte sig EU-parlamentet som försvarade en ökning av biståndsbudgeten och pushade för att nya pengar skulle skjutas till för att specifikt hantera flyktingkrisen.

”En besvikelse”

I slutändan gick EU-kommissionen parlamentet till mötes och föreslog den kompromiss som nu klubbats igenom. Men det är inte tillräcklig, tycker Heidi Hautala som är finsk miljöpartistisk EU-ledamot och sitter i både utvecklingsutskottet och budgetutskottet.

– Det här är verkligen en besvikelse. Vi står inför enorma utmaningar på utvecklingsområdet vad gäller humanitära kriser och arbetet med att uppnå Agenda 2030 och hållbarhetsmålen. Behoven är så enormt mycket större än de pengar som vi har beviljats. Vi i parlamentet hade velat ha ordentligt höjda anslag till utveckling – det är verkligen olyckligt att ministerrådet inte håller med, säger hon.

Politiskt tryck att bekämpa migration

Alexandra Makaroff jobbar på barnrättsorganisationen Plan International i Bryssel. Hon tycker att budgeten i sig inte innehåller några stora överraskningar. Biståndsbudgeten följer i stort sett vad som man redan stakat ut i EU:s långtidsbudget.

– Om man bara tittar på siffrorna i budgeten utan att analysera så ser den okej ut. Men om man tittar på vart pengarna ska gå och hur de ska användas så är det faktiskt ganska oroande. Det finns en politisk dagordning bakom; trycket på kommissionen att visa för medlemsländerna att de gör något åt flyktingkrisen. Det här är inte en budget som kommer att ta sig an traditionell utvecklingshjälp, säger hon.

”Globalt trendskifte”

Alexandra Makaroff anser att 2017 års budget visar att fokus för EU:s bistånd har skiftat.

– Man går från att finansiera utvecklingsprogram till att finansiera migrationsprogram. Det här är ett globalt trendskifte men den kraft med vilken EU svarar på det är oroande.

Skiftet är också geografiskt. Latinamerika och Asien lågprioriteras till förmån för Afrika. Framför allt ser Makaroff tecken på att mycket pengar kommer att gå till Turkiet. I våras ingick EU ett avtal med Turkiet för att stoppa flyktingströmmen in till EU. 

– För att tala klarspråk: pengarna kommer att användas för att hindra migranter att ta sig till Europa, säger hon.

Biståndstrend som oroar

Den här trenden i EU:s utvecklingspolitik är något som skapar stor oro bland organisationer i civilsamhället. Under budgetförhandlingarna i Bryssel under hösten skrev paraplyorganisationen Concord ett öppet brev till finansminister Magdalena Andersson där de uttryckte sin oro över ”den riktning som EU:s utvecklingssamarbete tagit under senare tid, där bistånd i allt större utsträckning ska hantera migration och EU:s säkerhet” och uppmanar henne att värna utvecklingsbiståndet.

Sverige har en framstående ställning i EU-kretsar av att försvara både biståndet och fattigdomsbekämpning som dess främsta syfte. Den vänsterpartistiska EU-parlamentarikern Malin Björk tycker att Sverige borde gått längre i sitt ställningstagande i ministerrådet.

– Sverige borde ha vägrat att ställa sig bakom rådets slutsatser om att bistånd ska få användas till migrationskontroll. Någon måste slå näven i bordet och säga att nej, där går vår gräns, säger hon.

Malin Björk är oroad över den riktning som EU:s bistånd håller på att ta. 

– Jag tror att den här utvecklingen är jätteallvarlig. Det långsiktiga säkerhetstänket måste gå ut på att bygga hållbara samhällen. Om man tar bort ännu mer resurser för att bygga de här samhällena så slår det tillbaka mot oss själva.

 

Charlotta Asplund Catot