Go to main navigation
Flickor och pojkar under en lektion i grundskolan.

Det saknas miljarder i det internationella utbildningsbiståndet för att garantera att alla flickor och pojkar i världen får en grundutbildning av hög kvalitet.

Foto: Maria Fleischmann/World Bank

nyhet

Mindre bistånd går till utbildning

Det globala bistånd som går till skolor i fattiga länder har minskat. Särskilt drabbas skolor för barn i de yngre åldrarna. 
– Konsekvenserna är allvarliga, säger professor Pauline Rose från Cambridge University och konstaterar att biståndet ofta står för 30 till 40 procent av de lokala utbildningskostnaderna.

En av Pauline Roses teser är att stödet till den tidiga skolgången är avgörande. Hon menar att det finns ett starkt samband mellan satsningar på de första åren i grundskolan och bättre skolresultat under hela skolgången. Mer kunskaper leder i sin tur till att människors hälsa och livsmöjligheter förbättras.

– Därför är jag också oroad över att allt mer av utbildningsbiståndet används fel, trenden är att mindre går till utbildning de första åren och mer till utbytesprogram där vuxna studenter från fattiga länder får möjlighet att studera i rika länder. Det betyder att biståndspengarna stannar i den rika världen och inte når dem som bäst behöver det.

Höjd utbildningsnivån men ökat utbildningsgap

Enligt Pauline Rose finns ett direkt samband mellan nedskärningarna i stödet till grundskoleutbildning och satsningarna på utbytesprogram inom högre utbildning.

– Pengarna har tagits från den totala kakan av utbildningsbiståndet, vilket betyder att stödet till skolor i fattiga länder fått stryka på foten.

I de flesta utvecklingsländer har utbildningsnivån höjts och allt färre är analfabeter, men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka, poängterar Pauline Rose.

– Ett mönster är att klyftan i studieresultat ökar mellan elever från välbeställda hem och elever från fattiga hem. Vi ser ett allt större utbildningsgap i länder som Indien, Pakistan, Etiopien, Peru och Vietnam.

Stellan Arvidsson Hyving, ämnesansvarig för utbildning på Sida, medger att även det svenska utbildningsbiståndet har minskat kraftigt. För några årtionden sedan utgjorde det en betydande del av Sidas samlade bistånd, 2015 användes bara cirka två procent av Sidas bistånd till utbildning.

– Däremot används Sidas pengar nästan helt till att stödja utbildning på lägre nivåer, men också för att bygga upp skolsystemen i utvecklingsländer. Sedan finns det andra länder, som satsar mycket pengar på att studenter från utvecklingsländer ska studera i det egna landet. Men det är inte en trend som Sida har hängt på.

Utbildningsbiståndet saknar 39 miljarder kronor

En stor del av det svenska utbildningsbiståndet slussas via Global Partnership for Education (GPE), en global finansieringsmekanism och ett internationellt partnerskap där länder och olika aktörer inom utbildningsområdet samarbetar.

– GPE ger stöd för utbildning i ett 60-tal fattiga länder. I Tanzania har Sverige ansvaret för hur pengarna från GPE används, bara det handlar om en satsning på 100 miljoner US-dollar fördelat på tre år, säger Stellan Arvidsson Hyving.

Enligt FN-organet Unesco saknas det i dag 39 miljarder kronor i det internationella utbildningsbiståndet för att garantera att alla flickor och pojkar i världen får en grundutbildning av hög kvalitet. Ett skäl till att det kan vara svårt att mobilisera den rika världen för att satsa mer på utbildningsbistånd är att analfabetismen i världen minskar och antalet barn som går i skolan ökat markant, vilket fått en del av biståndsgivarna att slå sig till ro.

– För att lyckas måste förstås också länderna själva satsa, men redan i dag är ett krav från GPE att intentionen från respektive regering ska vara att minst 20 procent av statsbudgeten ska gå till utbildning. I annat fall ställer inte GPE upp med stöd, säger Stellan Arvidsson Hyving.

 

Mats Wingborg