Go to main navigation
feministisk-utrikespolitik.jpg

I sin rapport ”Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?” riktar Concord stark kritik mot regeringen vad gäller hindren för familjeåterförening och anhöriginvandring som innebär att kvinnor som tidigare kunnat komma hit på laglig väg, nu riskerar att lämnas kvar eller ge sig ut på mycket farliga flyktvägar, ofta tillsammans med sina barn.

Foto: Robert Aatanasovski/TT

NYHET

Blandat betyg för feministisk utrikespolitik

Regeringen har lyckats stärka kvinnors roll när det gäller freds- och säkerhetspolitik. På handelsområdet står det stilla och när det gäller asylrätten har situationen snarast försämrats. Detta är några av slutsatserna från den granskning av regeringens utrikespolitik som presenteras idag.

När den nuvarande regeringen tillträdde 2014 blev Sverige först i världen med en feministisk utrikespolitik, en politik som ska ”nå resultat som stärker alla kvinnors och flickors rättigheter, repre­sentation och resurser”. Men hur har det gått i praktiken. Hur feministisk är egentligen regeringens utrikespolitik?

Idag den 7 mars presenterar paraplyorganisationen Concord en granskning av hur väl regeringen lyckats med politiken, ”Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?”. Bakom framtagandet av rapporten står ett stort antal organisationer, bland annat Diakonia, Kvinna till Kvinna, Plan International och RFSL. Det handlar dock inte om en fullständig granskning av utrikespolitiken eftersom den är så ny, betonar Jessica Janrel som är policysamordnare för jämställdhet på Concord: 

– Vi har lyft exempel inom olika områden där vi tycker att steg tagits i rätt riktning, eller där vi ser problem och utmaningar. Vi är medvetna om att det bara gått ett drygt år sedan politiken lanserades. Vårt syfte är inte att sätta dit någon, utan bidra till en konstruktiv diskussion som för politiken framåt, fortsätter Jessica Janrel.

Störst kritik – handel och migration

När den nuvarande regeringen slog fast riktlinjerna för den feministiska utrikespolitiken ingick handel och bistånd, däremot inte miljö/klimat och migration. Concord har dock valt att även inkludera dessa områden, eftersom man anser att det har så stor inverkan på människors liv, trots att de formellt inte är en del av regeringens utrikespolitik. Det är också när det gäller migrationsfrågan som Concord riktar starkast kritik mot regeringen:

– Under hösten 2015 har det tagits många beslut som går stick i stäv med en feministisk utrikespolitik och där är vi oerhört kritiska. Det gäller bland annat hindren för familjeåterförening och anhöriginvandring som innebär att kvinnor som tidigare kunnat komma hit på laglig väg, nu riskerar att lämnas kvar eller ge sig ut på mycket farliga flyktvägar, ofta tillsammans med sina barn, konstaterar Jessica Janrel.

Ett annat område där rapporten uttalar kritik är handelspolitiken:

– Här har vi bland annat tittat på exportstrategier utifrån ett jämställdhetsperspektiv och studerat hur Sverige agerat i samband med att EU knutit nya handelsavtal. Sveriges exportstrategi och handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter har t ex tagits fram efter det att den feministiska utrikespolitiken lanserades, ändå ekar det tomt när det gäller jämställdhet. I exportstrategin nämns kvinnor över huvud taget inte som aktörer eller målgrupp, så Mikael Damberg har mycket kvar att göra om han ska nå upp till målen för den egna politiken!

Concord har även tittat på vapenexporten men definierat den som en del av området säkerhet och där menar organisationen att vapenexporten till icke-demokratiska länder och länder som kränker de mänskliga rättigheterna, inte är förenligt med ambitionen för en feministisk utrikespolitik.

Bäst i klassen – biståndet

De positiva sidorna då? Framför allt är det inom bistånd och fred- och säkerhet som den feministiska utrikespolitiken gjort största avtryck: kvinnors representation har stärkts, ett kvinnligt medlarnätverk har inrättats, en högt uppsatt jämställdhetsrådgivare har tagit plats i EU:s utrikestjänst och större vikt har lagts vid kon­sultationer med lokala kvinnoorganisationer i konfliktdrabbade områden.

– Här och inom biståndet ligger Sverige väldigt bra till, ett exempel är Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) som är en ”motvindsfråga” som få länder vill engagera sig i – där gör Sverige mycket!

När det gäller fred och säkerhet har flera viktiga steg tagits det senaste året. Vi tycker också att det finns ett bra jämställdhetstänkande bakom den nya Syrien-strategin, vilket är positivt fortsätter Jessica Janrel. 

Ömsom vin ömsom vatten 

En av dem som läst rapporten i förväg är den liberale riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson som också deltar i en paneldiskussion i samband med att rapporten släpps. Ömsom vin ömsom vatten, är hennes betyg när det gäller den förda politiken:

– Jag delar analysen att den feministiska utrikespolitiken kommit längst på biståndsområdet, men så har det också länge funnits ett starkt kvinnofokus här. Jag är också överens med författarna om att det i stor utsträckning saknas ett feministiskt perspektiv när det gäller handelsfrågor liksom den kritik som förs fram på migrationsområdet, t ex när det gäller anhöriginvandringen, säger Birgitta Ohlsson.

Ett område hon saknar i studien är Europapolitiken. Birgitta Ohlsson vänder sig också mot den syn på feminism och pacifism som hon tycker präglar delar av rapporten:

– En bärande del i en feministisk utrikespolitik måste vara att – när så behövs – försvara kvinnors och flickors frihet med vapen i hand. De flickor som förslavats under IS blir inte hjälpta av något snack om genusteori, här krävs ett militärt ingripande!

 

David Isaksson