Go to main navigation
avrakningar-bistand.jpg

Foto: Andreas Hillergren/TT

NYHET

Ökat svenskt bistånd trots rekordstora flyktingkostnader

Nya visar siffror från OECD-DAC visar att Sverige redan 2015 nådde drygt 33 procent i kostnader för flyktingmottagandet. Samtidigt redovisar Sverige ett rekordhögt bistånd på 1,4 procent. Detta belopp innefattar dock både kostnaden för flyktingmottagande och skuldavräkningar, vilket innebär att närmare hälften av det så kallade bilaterala biståndet stannar kvar inom Sveriges gränser.

Nu har OECD-DAC presenterat sin sammanställning över de siffror för biståndet som medlemsländerna rapporterat in för 2015. Dessa inrapporterade uppgifter avviker från de som den svenska regeringen själva presenterar, eftersom redovisningsformerna skiljer sig åt. Siffrorna till OECD-DAC är dock viktiga, eftersom alla länder redovisar på samma sätt och att det därmed går att jämföra olika länders bistånd. 

Av sammanställningen framgår att de svenska DAC-rapporterade kostnaderna för flyktingmottagandet uppgår till 33,8 procent under 2015. Detta är mer än något annat land (på ”andra plats” kommer Österrike med 28,8 procent). I genomsnitt är avräkningarna för OECD-länderna 9,1 procent.

Högsta biståndsnivån på 50 år

Sverige redovisar samtidigt ett rekordhögt bistånd – 1,4 procent!

– Sverige har nått den högsta biståndsnivån som något land haft de senaste 50 åren. Detta är ett strålande resultat och understryker Sveriges generositet och starka engagemang för att bekämpa fattigdomen. Även om vi räknar bort de medel som används för att bekosta flyktingmottagandet så ligger Sveriges bistånd långt över FN:s mål. Den ökning som skedde under 2015 lovar också gott för framtiden, säger DAC:s generalsekreterare Erik Solheim till OmVärlden.

Hur kommer det sig då att Sverige kunde nå 1,4 procent enligt DAC:s redovisning? Huvudanledningen är att medel för flyktingmottagningen räknas in i summan. Räknar vi bort flyktingkostnaden hamnar Sveriges bistånd på 0,93 procent av BNI, vilket ändå är en hög nivå. Under 2015 har också det svenska biståndet (efter avräkningarna) ökat med 9,9 procent jämfört med 2014 enligt DAC:s siffror.

Men det finns ytterligare en faktor som påverkar Sveriges höga siffror. Under 2015 förskottsbetalade Sverige medel till flera FN-organ. Det finns också en skuldsedel till Gröna Fonden på fyra miljarder kronor som är medräknad i rapporteringen. Om inte Sverige tagit dessa beslut hade det samlade biståndet för 2015 riskerat att hamna under 0,7 procent. Sammantaget innebär detta att närmare hälften av Sveriges samlade bistånd stannar kvar inom Sveriges gränser. Frågan är också vad som kommer att hända när skuldsedeln till Gröna Fonden ska lösas in och dessa utbetalningar inte får redovisas som officiellt statligt bistånd (ODA).

Kritik mot avräkningarna

Ann Svensén är generalsekreterare för organisationen Individuell Människohjälp (IM). Hon är glad över att biståndet även för 2015 når upp till enprocentsmålet, men kritisk till att så mycket går till flyktingavräkningen.

– 2015 gick Sveriges ekonomi bra, men vad händer vid ett dåligt år? Att räkna av från biståndet till flyktingmottaganandet är en förkastlig princip. Att siffran är så hög som nästan 34 procent redan 2015 är också oroande för framtiden – för vad som händer den dag vår ekonomi går sämre? Därför måste vi hitta ett annat, mer långsiktigt system, menar Ann Svensén.

Magnus Walan på Diakonia noterar att regeringens löfte om ett tak på 30 procent gällde för 2016, men tycker ändå att det är förvånande att vi nådde över 30 procent för flyktingmottagande redan 2015: 

– Jag är förvånad över att det är så högt för 2015, mig veterligen så var det aldrig någon diskussion i riksdagen om att vi skulle ha så höga avräkningsnivåer då. Det är också värt att notera att Tyskland som också tar emot väldigt många flyktingar inte alls gör lika höga avräkningar som Sverige. Samtidigt är det viktigt att Sverige har en humanitär flyktingpolitik och lever upp principerna om asylrätt.

Världens bistånd ökar

Trots avräkningarna har det sammanlagda biståndet i världen totalt ändå ökat med 1,7 procent efter avräkningar till flyktingmottagandet (utan avräkningar skulle ökningen varit 6,9 procent).

Ser man till hur biståndet fördelades så ökade kostnaden för de humanitära insatserna med 11 procent, medan kostnaden för skuldavskrivningar sjönk med 36 procent för att idag svara för en mycket liten del av det totala biståndet.

Många organisationer från civilsamhället har varit starkt kritiska mot att biståndet till världens minst utvecklade länder under flera år sjunkit. Siffrorna för 2015 visar en mindre ökning med 4 procent så kanske har den nedåtgående trenden brutits.

Det totala, genomsnittliga biståndet från OECD-länderna uppgår till 0,3 procent av BNI, vilket alltså fortfarande är långt under FN:s rekommendation på 0,7 procent.

För 2016 har Sveriges regering kommit överens om att kostnader för asylmottagande ska utgöra högst 30 procent av biståndsramen. Enligt vårändringsbudgeten hamnar avräkningarna för asylkostnader på 28,3 procent, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

  

David Isaksson