Go to main navigation
Numi Östlund.

Númi Östlund, projektledare på Riksrevisionen.

Foto: Riksrevisionen

nyhet

Riksrevisionen kritisk till hur avräkningarna görs

Regeringens modell för att beräkna hur mycket pengar som ska räknas av från biståndet för att finansiera delar av det svenska flyktingmottagandet får kritik av Riksrevisionen. ”Konsekvensen är att biståndet inte blir förutsägbart för UD och Sida och i förlängningen de insatser som de stödjer”, säger Númi Östlund, projektledare på Riksrevisionen. 

Riksrevisionens rapport kommer bara en dag efter att regeringen föreslår att 6,4 miljarder kronor ska återföras till biståndsbudgeten på grund av det minskade flyktingmottagandet. Detta efter rekordstora avräkningar från biståndet till flyktingmottagande så sent som i våras.

– Den modell som regeringen använder för att prognostisera, budgetera och också redovisa avräkningskostnader från biståndet gör inte att biståndet blir mer förutsägbart, utan snarare skapar den en ökad osäkerhet. Det ser vi exempel på just i år då vi först ser en avräkning på våren och sen en stor återflyttning på hösten. Det bästa vore att minska de tvära kasten så att man har en så god planeringshorisont som möjligt, säger Númi Östlund.

Enligt OECD:s biståndskommitté DAC:s riktlinjer är det tillåtet att använda biståndspengar till att finansiera flyktingmottagande under en flyktings första år i landet. Sverige har använt denna möjlighet sedan 1990-talet, i och med det stora flyktingmottagandet i spåren av krigen på Balkan. Sedan 2007 har avräkningarna mer än fördubblats till att utgöra mer än en fjärdedel av det totala biståndet.

Låg statlig beredskap och tvära kast

Riksrevisionens uppdrag har varit att bedöma om Utrikesdepartementet och Sida planerar och budgeterar på ett sätt som möjliggör en förutsägbar svensk biståndsverksamhet. Dessutom har man tittat på om regeringens budgetering och ekonomiska redovisning av svenskt bistånd är tydlig.

I korthet är Riksrevisionens svar på dessa frågor nej. Under den granskade perioden januari 2010-april 2016 har budgeten för biståndet ändrats åtta gånger under pågående budgetår.

”Riksrevisionens övergripande slutsats är att den statliga beredskapen för att säkerställa en långsiktig och förutsägbar biståndsverksamhet varit låg sett till den granskade perioden”, skriver Riksrevisionen.

– Vi säger inte att det helt går att undvika de tvära kast vi har sett, men att man ändå skulle kunna försöka planera och budgetera så att det minskas så mycket som möjligt. Dels hur man beräknar avräkningar, men också hur man använt anslagskrediter. Migrationsverket har en kredit på sitt anslag. När regeringen tittat på hur mycket pengar Migrationsverket behöver så har man dock bortsett från att de har en kredit. Detta trots att regeringen tidigare uttalat att kredit ska användas innan ändringsbudgetar ska komma på tal, säger Númi Östlund.

Kritik mot regeringens beräkningsmodell

Riksrevisionen ifrågasätter också själva beräkningsmodellen för avräkningarna, som i grunden utgår från Migrationsverkets prognos för antalet asylsökande, gånger den beräknade genomsnittliga dygnskostnaden för en flykting, gånger uppskattad vistelsetid. Problemet med den modellen, anser Riksrevisionen, är att alla kostnader anses uppstå det år som den asylsökande anländer till Sverige, men det är sällan fallet. De flesta asylsökande kommer till Sverige på hösten.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta fram en ny beräkningsmodell. Man rekommenderar också regeringen att bättre och tydligare redovisa de faktiska kostnaderna för det bistånd som räknas av till Migrationsverket. Därutöver behöver både UD och Sida öka sin beredskap för att hantera osäkerheten i hur biståndsverksamheten budgeteras.

– Den stora konsekvensen av det här är att biståndet inte blir tillräckligt förutsägbart för UD och Sida, och i förlängningen inte heller för de insatser som de stödjer. UD har hittills fått ta den största smällen. Deras budget har minskat varje år, ofta med betydande summor. Det betyder att de under året får planera om sin verksamhet och Sveriges stöd till multilaterala organisationer, framför allt inom FN-systemet, säger Númi Östlund.

Avräkningarna tvingade Sida att göra nedskärningar

Förra året fick Sida skära ner i sin verksamhet med 20 procent på grund av de stora avräkningarna, vilket innebar inte bara att flera insatser fick ställas in, utan att avtal skulle omförhandlas och extra handläggning av projekt. Det tar oerhört mycket resurser i åtagande, menar Númi Östlund. Och ett år senare får man pengar tillbaka. 

Något som Riksrevisionen inte tittat på är varför avräkningskostnaderna per asylsökande fördubblats sedan 2006, enligt Migrationsverkets beräkningar. Från att kostnaden per asylsökande beräknats till 55 000 kronor/år under perioden 2000-2005, låg kostnaden 2011-2012 på 120 000 kr, för att sedan minska till 110 000 kr i år. Varför det är så har regeringen hittills inte kunnat förklara.

 

Erik Halkjaer