Go to main navigation
SantosNobel.jpg

Colombias president Juan Manuel Santos, vinnaren av Nobels fredpris 2016.

Foto: TT/Haakon Mosvold Larsen

nyheter

Sveriges roll i fredsförhandlingarna

Colombias president Juan Manuel Santos mellanlandade i Stockholm på hemvägen från Oslo där han tagit emot Nobels fredspris. Norge har spelat en huvudroll som medlare och garant för fredsprocessen i Colombia. Men det var till Sverige som Santos först vände sig för att be om stöd att förhandla med Farc-gerillan.

 Sverige var förstahandsvalet när vi började processen och det var president Santos själv som förordade Sverige, säger Henry Acosta som var den hemliga budbäraren för de initiala kontakterna mellan gerillan och Santos.

Henry Acosta är ekonom och agronom och det var när han arbetade med jordbrukskooperativ i ett område runt staden Cali i södra Colombia där gerillan var starka, som  han kom i kontakt med Farc. Via denna kontakt kunde han framföra budskap direkt till gerillans ledning.Redan under den tidigare presidenten Alvaro Uribe, som styrde Colombia 2002-2010, fungerade Acosta som en hemlig kanal för direktkommunikation mellan presidenten och Farc.

 Även då var Sverige på tapeten men Uribe var tveksam och till slut blev det inga samtal under hans tid. Men när Santos blev president och återupptog kontakten med Farc ville han se Sverige som medlare, säger Henry Acosta.

Föreslog Sverige

Juan Manuel Santos var försvarsminister i president Uribes regering och då ansvarig för några av de mest spektakulära attackerna mot FARC-gerillan, exempelvis bombräden som dödade en av gerillans högsta ledare, Raul Reyes. Attacken skedde i grannlandet Ecuador där gerillan hade ett läger och orsakade en diplomatisk kris mellan Colombia och Ecuador och försatte hela regionen på gränsen till krig.

När Santos tillträdde som president i augusti 2010 förväntade sig de flesta ett fortsatt oförsonligt krig mot Farc. Istället blev en av Santos första åtgärder att söka kontakt med gerillan för att inleda förhandlingar om fred. Han gav Henry Acosta i uppdrag att framföra budskapet och föreslog att Sverige och Brasilien skulle stå som garanter för samtalen. 

På smala vägar och krångliga omvägar genom bergen tog sig Acosta fram till Pablo Catatumbo, en av Farcs kommendanter som stod i nära kontakt med gerillans ledning. Farc accepterade Santos förslag om en fredsförhandling och diskussionen fokuserades på praktiska detaljer kring hur samtalen skulle genomföras, var de skulle ske och vilka länder som skulle stå som internationella garanter för processen.

Två svenskar kidnappades

Att Sverige var Santos förstahandsval och att även gerillan var välvilligt inställda till Sverige berodde på att Farc haft en lång relation med olika företrädare för svenska organisationer ända sedan mitten av 1990-talet. Då kidnappade Farc två svenska ingenjörer och förhandlingarna för att få dem fria skapade en direktkontakt mellan gerillan och personer i Sverige. Farcs ledning genomförde ett besök i flera europeiska länder år 2000 som arrangerades från Sverige. Det besöket la grunden för ett ökat engagemang från det internationella samfundet i försöken att nå fred i Colombia, som tidigare mest varit en angelägenhet för de latinamerikanska grannarna.

Sverige fortsatte sedan att spela en viktig roll och deltog i olika försök att få till samtal mellan regeringen och gerillan. Så när Juan Manuel Santos fått en första positiv respons från Farc vände han sig till den svenska regeringen med frågan om Sverige var berett att stötta en fredsförhandling med Farc-gerillan och kanske till och med vara värd för samtalen i Sverige?

Regeringen svarade ja och Santos inledde den process som kulminerar sex år senare med undertecknandet av fredsavtalet i den colombianska hamnstaden Cartagena den 26 september 2016.

Någonstans föll Sverige bort

Men istället för Sverige blir det Norge som är huvudsponsor och garant för samtalen mellan gerillan och regeringen. Någonstans på vägen föll Sverige bort och kanske var det en viss bitterhet för detta som sken igenom när utrikesminister Margot Wallström, på plats i Cartagena, kommenterade Norges roll som medlare:

 Det är orättvist, i själva verket hade ju norrmännen inte ens en ambassad här under mycket lång tid. Jag tror det var så att Colombia förmodligen närmade sig Sverige men det fanns inget intresse för att ta på sig den rollen, sa Wallström då till Sveriges Radio.

Men den svenska regeringen var beredd att ställa upp och det var istället gerillan som valde bort Sverige. Farc:s ledning vill inte uttala sig om varför Sverige valdes bort men enligt Henry Acosta var det uppmärksamheten kring wikileaks under vintern 2010-11 som fick Farc att tvivla. 

I november 2010 publicerar Wikileaks hemligstämplade telegram från USAs ambassad i Colombia som avslöjar planerna på ett möte i Sverige mellan Farc och Colombias regering. Samtidigt anklagas wikileaks frontfigur Julian Assange för sexuella övergrepp under ett besök i Sverige och under vintern 2011 begär åklagare att han ska utlämnas från England. Assange motsätter sig detta då han befarar att han kan utelämnas till USA från Sverige.
Publiceringen av ambassadtelegrammen och turerna kring Assange störde Farc och förstörde deras förtroende för Sverige.

Även Farc fruktade en utlämning då organisationen var terroriststämplad av både USA och EU och hela gerillans ledning efterlysta i USA anklagade för narkotikabrott.

Publiceringen av ambassadtelegrammen och turerna kring Assange störde Farc och deras förtroende för Sverige.

 

Johan Schmidt