Go to main navigation
uganda-laws.jpg

Relationer mellan personer av samma kön är förbjudna i Uganda. Nu befarar organisationer att en ny lag kommer att försämra situationen ytterligare för hbtq-personer. På bilden modiga aktivister i en Prideparad i Entebbe 2015.

Foto: Isaac Kasamani/TT

nyhet

Ugandas antigaylag – i ny skepnad

Ugandas nyligen återvalde president Yoweri Museveni har godkänt ytterligare en lag som begränsar utrymmet för tusentals ickestatliga organisationer i landet. Aktivister menar att lagen är ett särskilt hot mot de hbtq-organisationer som redan tidigare varit utsatta för ett hårt tryck.

Nyligen lyckades Yoweri Museveni behålla makten i Uganda efter ett kontroversiellt val som resulterade i att han kunde inleda sin femte ämbetsperiod som president. Han har redan suttit vid makten i 30 års tid och kommer därmed att bli kvar i ytterligare fem år.

Nu har det framkommit att presidenten kort efter valet undertecknade en ny lag som människorättsgrupper menar innehåller särskilda bestämmelser som är så svagt utformade att de lämnar fältet fritt för övergrepp. 

Adrian Juuko, ordförande för den ugandiska människorättsorganisationen HRAPF, säger att många aktivister är särskilt oroade för de klausuler som innebär ett förbud för organisationer att göra något som anses vara emot "Ugandas intresse" eller "ugandiernas värdighet".

­– Användandet av termen "värdighet" är ett hot mot de organisationer som arbetar för hbtq-personers rättigheter, säger Adrian Juuko.

Han menar att termen kan komma att utnyttjas i betydelsen att homosexualitet därför inte kan accepteras.

I praktiken en ny antigaylag

I december 2013 godkände Ugandas parlament en mycket hård antigaylag som innebar att homosexuella hotades av livstids fängelse. Lagen undertecknades av presidenten i februari året därpå, men sex månader senare upphävdes lagen av konstitutionsdomstolen, på grund av en teknikalitet.

­– Den nya lagen kan vara ett sätt att försöka återinföra anti-homosexualitetslagen. Detta eftersom den på samma sätt kommer att påverka organisationer som arbetar för att ge service till hbtq-personer, eller för en avkriminalisering av samkönat sex, säger Adrian Juuko.

Till följd av den nya lagen kan man dömas till upp till tre års fängelse för mycket vagt formulerade brott uppger människorättsaktivister. Den som inte följer order eller direktiv från de myndigheter som har till ansvar att bevaka ickestatliga organisationer kan enligt den nya lagen dömas till ett års fängelse.

Nicholas Opiyo, ordförande för den ugandiska medborgarrättsorganisationen Chapter Four, menar att presidentens val att underteckna lagen, som tidigare gått igenom i parlamentet, signalerar "tuffa tider" för landets ickestatliga organisationer.  

– Detta är en biprodukt efter en lång tid vid makten, vilket leder till paranoia och en motvilja gentemot dem som är kritiska till staten, säger Nicholas Opiyo.

Asia Russell, ordförande för den USA-baserade organisationen Health Global Access Project, menar att införandet av den nya lagen kommer mycket olyckligt.

– Hoten och trakasserierna från regeringsmakten mot det civila samhället, medierna och oppositionen förvärras. Och i efterspelet till det hårt kritiserade valet kastar president Museveni ytterligare bränsle på elden, säger Asia Russell till IPS.

Nu när lagen väl har införts meddelar lokala aktivister att de kommer att försöka få den hävd med juridiska metoder, på samma sätt som tidigare skedde med antigaylagen.

– Om regeringen försöker tillämpa någon av de problematiska klausulerna så kommer vi att vända oss till konstitutionsdomstolen för att få den juridiska giltigheten prövad, säger Anthony Masake vid Chapter Four till IPS.

Tvivelaktigt valresultat

Ingen talesperson för den ugandiska regeringen har velat besvara kritiken mot den nya lagen.

Det senaste presidentvalet i Uganda hölls den 18 februari. Oppositionen har dock förkastat det officiella valresultatet, som slog fast att Yoweri Museveni vunnit valet med 61 procent av rösterna, medan utmanaren Kizza Besigye fick 36 procent. Oppositionsledaren, som befinner sig i husarrest, har uppmanat världssamfundet att inte godkänna valresultatet.

En annan av presidentkandidaterna, Amama Mbabazi, som tidigare varit minister i Yoweri Musevenis regering, har inlett en juridisk process för att få valresultatet granskat.

EU-observatörer har pekat på brister hos valkommissionen när det gäller oberoende och transparens. Livingstone Sewanyana, ordförande för organisationen Citizens Election Observers Network Uganda, är hård i sin kritik.

– Ingen kan på allvar tro att det meddelade resultatet avspeglar befolkningens vilja, säger han.

Den ugandiska valkommissionens chef Badru Kiggundu avvisar dock kritiken och säger att det "inte är ovanligt" att valresultat kritiseras.

 

Amy Fallon/IPS