Go to main navigation
Organisationen MST deltar i en manifestation i Brasilien.

De jordlösas rörelse (MST) deltar i manifestationer runt om i landet för att protestera mot förändringar som de anser gynna landets eliter och försämra situationen för de mest utsatta.

Foto: Wilson Dias/ABr – Agência Brasil

nyhet

Vad händer med Brasiliens jordlösa utan Dilma?

Brasiliens förra president avsattes för fusk. En mjuk statskupp, säger en del, och många är nu oroliga för att greppet hårdnar om oliktänkande. 
– Nu kan genmanipulerade grödor få odlas på skyddade områden. Det kommer leda till att storföretag kontrollerar jordbruksmarken, säger Oscar Barajas på Latinamerikagrupperna. 

Förra veckan röstade Brasiliens senat för att formellt avsätta den före detta presidenten Dilma Rousseff i vad hon själv, och många andra kallar för en ”mjuk statskupp”.  Rouseff har anklagadets för att försökt dölja stora budgetunderskott med banklån som förvärrat landets ekonomiska kris.

Den nye presidenten Michel Temers politik har polariserat debatten i landet och öppnar nu för lagändringar som kan innebära att småbrukare och urfolk kan drivas från sina marker.

– Vi anser att regeringen är illegitim och icke-representativ. Temer har bara stöd hos tre procent av befolkningen, och många av senatorerna som vände sig mot Dilma är själva anklagade för korruption. Temer och hans senatorer går i storföretagens intressen, säger Joaquin Piñero, från De Jordlösas Rörelse:s (MST) nationella styrelse till OmVärlden.

Han får visst medhåll från Oscar Barajas som är kommunikatör för Latinamerikagrupperna:

– Temer har öppnat upp för ändringar i reglerna kring markmätningar för att genmodifierade odlingar (GMO) ska få breda ut sig i skyddade områden. Dessa begränsningar infördes under förrförra presidenten Lulas regering för att motverka att utländska intressen skulle kontrollera stora delar av Brasiliens jordbruksmark. De föreslagna ändringarna i reglerna kommer att öka landgrabbing* i landet, vilket gynnar utländska markägare som till exempel de svenska AP-fonderna, hävdar han.


Oscar Barajas, kommunikatör för Latinamerikagrupperna.
Foto: Privat

Nedskärningarna – en hård nödvändighet?

Oscar Barajas tror att regeringens utspel kan innebära stora problem för landets fattiga om reglerna ändras. 70% av arbetarna lever på/kring minimilönen, enligt MST. Denna grupp sympatiserar starkt med den länge förda socialdemokratiska politiken.

– Temers regering har lagt om politiken i nyliberal riktning genom att driva igenom impopulära nedskärningar i välfärden. Han har öppnat för nedskärningar i till exempel de allmänna pensionerna, vilket främst kommer att drabba landets arbetarklass, fortsätter Oscar Barajas.

Ylva Lindahl är redaktör på Landguiden och verksam i Utrikespolitiska Institutet. Hon anser dessutom att den politiska turbulensen inte är det enda problemet som Brasilien står inför.

– Det är sannolikt att politiken nu gör en marknadsorienterad högergir eftersom regeringen nu domineras av partier till höger om Arbetarpartiet. Många befarar att stödprogram till fattiga nu kommer bantas eller dras in – men här spelar förstås den svaga ekonomin också en stor roll, säger hon.

Ylva Lindahl anser dessutom att det vore önskvärt för ekonomin att den politiska turbulensen upphör, men poängterar att det inte är något brasilianarna kan påverka alltför mycket.

– Politisk instabilitet är ju aldrig bra så kanske är det en liten fördel om det lugnar ned sig något. Samtidigt finns korruption och strukturproblem kvar, och världsmarknadspriserna på råvaror påverkas ju inte av regeringsskiften i Brasilien, fortsätter hon.

MST deltar i manifestationer runt om i landet för att protestera mot förändringar de anser gynna landets eliter och försämra situationen för de mest utsatta och har tillsammans med andra arbetar-, småbrukarrörelser, urfolk och hbtq-grupper bildat nätverket ”Frente Brasil Popular” (FBP). Samtidigt är det svårt att veta om nedskärningarna är ett gynnande av särintressen eller en hård nödvändighet.

De nya reformerna skapar oro

Den nye presidenten Michel Temer har på Twitter tillkännagivit att ”En ambitiös strukturreform pågår också för att höja produktiviteten i ekonomin. Vi främjar en bred och hållbar finansjustering.”. Det är dessa reformer som många fruktar skulle försvåra det ekonomiska läget för de mest utsatta.

– Brasilien är ett land med 200 miljoner människor och en enorm intern marknad. Det är den vi måste bygga upp genom ökat stöd till infrastruktur och ekonomiskt utsatta. Dessutom måste vi trygga folkets rätt till sin jord, säger Joaquin Piñero.  


Vänster: en MST-demonstration (foto: Waldemir Barreto/Agência Senado), Höger: Joaquin Piñero, MST (foto: Privat)

Sedan 2014 har 86 personer dödats i markkonflikter. Dessutom finns det en utbredd oro över att utsattas situation ska förvärras. Den av FN hyllade satsningen för att minska bostadsbristen, Minha Casa Minha Vida, som försett 1,7 miljoner fattiga brasilianer med billiga bostäder, planeras att avskaffas till följd av nedskärningar. Dessutom har antiterrorlagar använts för att åtala sociala ledare.

– Flera folkrörelseorganisationer menar att regeringen försöker att svartlista dem genom antiterrorismlagen. I augusti var det första gången som en domstol grundade sig på antiterrorismlagen för att åtala sociala ledare från MST. Det innebär att MST nu klassas som en kriminell organisation, menar Oscar Barajas.

 

Markus Engstrand

 

* Landgrabbing - är att med etiskt och juridiskt tvivelaktiga metoder tillskansa sig äganderätt till mark eller utnyttja mark som tillhör någon annan.