Go to main navigation
turkiet.jpg

Det blir allt mer riskfyllt att arbeta som journalist i Turkiet.

Foto: Ozan Kose/TT

NYHET

Yttrandefrihet under hot i Turkiet

Snaran dras åt kring turkiska journalister. Sveriges stöd till organisationer som arbetar för yttrandefrihet i landet är mer angeläget än någonsin – men det innebär också en risk.

Utvecklingen vad gäller yttrandefrihet och det fria ordet i Turkiet är oroande. I ett debattinlägg i SvD skrev Margot Wallström ett par veckor efter kuppförsöket i somras om hur förutsättningarna för en livskraftig samhällsutveckling i Turkiet förstörs när de nu avskedar domare, fängslar journalister och stänger mediehus.

Enligt Svenska PEN har president Erdogan och hans regering stängt ner 132 mediaföretag och 29 förlag. Antalet fängslade journalister uppgår, enligt flera källor, nu till närmare 120.

Orsaken till angreppen mot de fria medierna påstås vara för att rensa ut de som har koppling till Gülen-rörelsen. Regeringen kallar rörelsen för en terrororganisation och anklagar ledaren Fethullah Gülen för att ligga bakom den misslyckade militärkuppen den 16 juli. Men enligt en högt uppsatt källa vid en oberoende turkisk nyhetspublikation är det uppenbart att flera av medierna som stängts ner inte hade någon koppling till Gülen.

– Regeringen hittade på konspirationen för att kunna visa makt. Det är bra att militärkuppen misslyckades, men aktionen för att hitta förövarna ska inte användas som en maktdemonstration mot journalister, säger källan som vill vara anonym. 

Försämrats efter kuppförsöket

Egentligen är det inget nytt. Situationen för journalister i Turkiet har försämrats kraftigt under flera år. Internet är systematiskt censurerat och den turkiska regeringen har använt anklagelser om spionage, förtal och terror för att tysta journalister. Men sedan kuppförsöket har situationen försämrats avsevärt.

– Vår stora oro är att det inte kommer att återgå till det normala, utan blir ett nytt normaltillstånd där yttrandefriheten är mer begränsad än tidigare, säger samma källa. 

Utöver förföljelse och hot är finansiering ett stort problem för oberoende medier i Turkiet. Allmänheten är inte villig att betala för journalistik, vilket i stor utsträckning påverkar de oberoende nyhetsföretagen. Turkiska mainstream-medier, å andra sidan, ägs i huvudsak av några få stora privata företag som tjänar sina pengar i helt andra sektorer än media, vanligtvis energi, gruvdrift eller ekonomiska tjänster som ofta är kopplade till regeringen.

Svenskt stöd innebär risker

Sverige stödjer genom Sida och generalkonsulatet i Istanbul sedan 2007 ett flertal oberoende organisationer som arbetar för yttrandefrihet i Turkiet. Under 2016 uppgår stödet till 10 miljoner svenska kronor som ska leda till stärkt demokrati, ökad respekt för mänskliga rättigheter och en mer utvecklad rättsstat. Dessutom ska Sverige stötta det civila samhället, journalister och de som arbetar med jämställdhet. Men stödet innebär också en risk. Organisationerna skulle kunna anklagas för att gå Sveriges ärenden, vilket skulle förvärra situationen. 

– Jag kan föreställa mig att de organisationer vi stödjer ser med oro på situationen efter kuppförsöket. På politisk nivå kommer vi fortsätta att föra en dialog där vi är tydliga med att vi vill stödja det här reformarbetet, och uppstår det problem i den diskussionen med Turkiet, så tar vi det då, men vi har inte haft en sådan diskussion idag, säger Ulrika Modéer utan att vilja gå in på detaljer.

Enligt Utrikesdepartementet så har stödet bidragit till att ”i viss mån upprätthålla både utrymme för fria medier och rapportering” och att framtida journalister utbildas i grundläggande pressetik och mänskliga rättigheter. En mer detaljerad rapport om organisationerna har lyckats nå sina mål under 2016 – de försvårade arbetshållandena till trots – presenteras under nästa år.

De källor som OmVärlden pratat med menar att militärkuppen har gjort det svårare att leva upp till målen. De organisationer som får stöd från Sverige har tvingats lägga om sitt arbete för att kunna fortsätta sitt arbete för yttrandefrihet. Granskningar och nyhetsrapportering läggs på is, medan man tvingas fokusera på andra delar av arbetet, som utbildningar eller juridiskt stöd till de journalister som fängslats.

– Sveriges erkännande är väldigt viktigt för vårt arbete och vi vill ge valuta för pengarna, men det går inte så fort framåt för yttrandefriheten som vi skulle vilja, eftersom det turkiska samhället inte prioriterar den utvecklingen, säger en källa till OmVärlden.

Utökat stöd

Både Sveriges utrikesminister Margot Wallström och Sveriges generalkonsul i Turkiet Jens Odlander har sagt att ett utökat stöd för att hjälpa turkiska journalister är nödvändigt. Statssekreterare Ulrika Modéer säger ingenting om utökat stöd, men betonar vikten av att det fortsätter:

– Det är ett bekymmersamt läge för de frågor som vi vill ge stöd till. Inte bara för journalister, utan för hela den offentliga sfären, men vårt stöd är mer angeläget idag än förut, säger hon.

Sveriges regering, med Margot Wallström i spetsen, har riktat skarp kritik mot Turkiets utveckling vad gäller demokrati och mänskliga fri- och rättigheter under en längre tid. I mitten av augusti hårdnade tonläget mellan länderna efter att Margot Wallström twittrat om en turkisk sexlag som skulle sänka den nya åldern då man anses vara sexuellt myndig till tolv år. Wallström kommenterade lagen med att säga att ”barn behöver med beskydd, inte mindre”. Hennes utspel kontrades av både turkiska regeringen och regimvänliga medier.

Den turkiska tidningen Günes (The Turkish Sun) publicerade den 23:e augusti en text där Löfven beskrevs backa efter Wallströms tweet och att han ”hyllade Turkiets stabila insats under kuppförsöket”. Tidningen, med starka kopplingar till Erdogan, låg även bakom textremsan på Istanbuls flygplats som varnade resenärer för att åka till Sverige på grund av ”världens högsta våldtäktsstatistik”. På frågan om Sverige tyckte att remsan skulle tas bort svarade ambassaden med en syrlig tweet. 

I ett pressmeddelande från Sveriges ambassad i Ankara förklarades mer ingående svårigheten med att jämföra olika länders statistik:

”Att jämföra anmälda våldtäkter i Sverige med anmälda våldtäkter i andra länder med andra juridiska och statistiska system ger inte en korrekt bild av verkligheten”, skrev Sveriges ambassad i Ankara i ett officiellt pressmeddelande som kopplade till den turkiska tidningens utspel. 

Hela världen följer utvecklingen i Turkiet, och fängslandet av journalister, författare och politiska kommentatorer engagerar många. Författaren och nobelpristagaren Orhan Pamuk gav skarp kritik mot den turkiska regeringen förra veckan:

– Alla som kritiserar regeringen är nu fängslade med svepskäl, tillsammans med känslor av ilska och rädsla, snarare än att tillämpa lagen. Det finns ingen mer åsiktsfrihet i Turkiet!

De organisationer som Sverige stödjer måste balansera på en skör tråd framöver.

– Vi skulle vilja återgå till att rapportera som oberoende journalister, och ju mer resurser vi har desto större blir de möjligheterna. Men just nu tvingas vi arbeta på ett annat sätt, som att vi stöttar fängslade journalister och följer utvecklingen i landet, säger en av de källor som OmVärlden talat med och som vill vara anonym.

 

Björn Widmark