Go to main navigation
Stockholm shopping

Enligt en ny rapport är svenskens konsumtionsmönster den största utmaningen för hållbar utveckling.

Foto: Hufvudstaden

nyhet

Agenda 2030-delegationen: ”Konsumtionen Sveriges största problem”

Den ohållbara konsumtionen är Sveriges största utmaning om vi ska nå de globala målen som världens länder enats om i FN. Det konstaterar Agenda 2030-delegationen som i dag överlämnade sin utredning till regeringen.

Genom antagandet av FN:s så kallade Agenda 2030 har världens länder för första gången enats om en global agenda för hållbar utveckling. Agendan består av 17 mål och 169 delmål om allt från att stoppa klimatförändringarna till att främja jämställdheten.

Det övergripande, högt uppsatta, målet är att alla världens samhällen ska ha ställt om till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling till år 2030. En utveckling som skyddar planeten, utrotar fattigdomen och genererar god välfärd för alla.

Sverige ligger bra till – men saknar inte utmaningar

För att utreda hur Sverige förhåller sig till de globala målen, samt att ta fram en handlingsplan för hur vi ska uppfylla mål och delmål till 2030 har regeringen tillsatt den så kallade Agenda 2030-delegationen. Under torsdagen överlämnade delegationen sin rapport till med förslag på handlingsplan till regeringen.

– Agenda 2030 kommer lägga grunden för all politik i Sverige. Internationellt ligger Sverige bra till. Jämfört med andra har vi väldigt bra förutsättningar för att nå målen, säger Parul Sharma, ordförande för delegationen.

Men det finns utmaningar inom alla av agendans 17 mål. Delegationen pekar särskilt på sex områden där utmaningarna är som störst och som regeringen bör prioritera.

Konsumtionen Sveriges största miljöbov

Sveriges största utmaning är enligt delegationen hållbar produktion och konsumtionen. Våra rådande konsumtionsmönster har en allt mer negativ inverkan på människors hälsa, klimatet och miljön, både nationellt och globalt på grund av den stora andelen importerade varor och produkter som konsumeras här.

Hållbar konsumtion och produktion är det mål i agendan där Sverige ligger sämst till. De svenska konsumtionsbaserade utsläppen, sett till både inhemska och importerade produkter och tjänster, är jämförelsevis höga per capita och fortsätter att öka.

Hushållen står för två tredjedelar av alla konsumtionsrelaterade utsläpp av växthusgaser, och offentlig konsumtion för en tredjedel. Den största andelen av de privata konsumtionsutsläppen kommer från livsmedel, främst kött, samt transporter och boende.

Ojämlikhet och ojämställdhet

När det gäller den tilltagande ojämlikheten pekar delegationen på att Sverige sedan 1990 har haft de snabbast ökande inkomstrelaterade klyftorna i OECD. Ojämlikheten i samhället slår allt hårdare mot vissa grupper: utrikesfödda, personer med funktionsnedsättning, asylsökande, papperslösa och EU-migranter.

Välfärden i Sverige är ojämnt fördelad och ojämlikheten speglas allt tydligare i bostadssegregationen, i psykisk och fysisk ohälsa, arbetslöshet, brister i välfärden samt mellan kommuner.

När det gäller jämställdheten mellan kvinnor och män pekar delegationen på ett antal utmaningar som måste åtgärdas innan Sverige kan betecknas som ett jämställt samhälle: kvinnors lägre inkomster och sämre hälsa samt mäns våld mot kvinnor. 

Andra prioriterade mål handlar om hållbara städer, en ekonomi och tillväxt som inkluderar fler värden än bara avkastning, hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion och ett kunskapslyft kring hållbarhetsfrågor.

”Vi har inga fina konsumtionsmönster i Sverige"

Delegationens ordförande Parul Sharma framhåller att alla medborgare har ett ansvar för att uppfylla målen i Agenda 2030. I OmVärldens livesändning från seminariet ger hon sin syn på vad vi alla bör göra, redan imorgon.

– Det första man ska göra är att se över sina konsumtionsmönster. Vi har inga fina konsumtionsmönster i Sverige. Vi har ett högt anseende inom vårt avlånga land men utanför Sveriges gränser är vi den tionde största ekoboven. Det här är något vi behöver fundera på, vad är det i vårt beteende som vi behöver förändra? Är det så att vi slänger våra sopor utanför Sveriges gränser? Det är inte okej, så börja att se över det, säger hon.

Delegationen konstaterar att världen har gjort stora framsteg de senaste 25 åren. Färre människor lever i extrem fattigdom, barnadödligheten har minskat och livslängden har ökat och spridningen av informations- och kommunikationsteknologi har knutit samman världen.

Samtidigt pekar delegationen på flera svåra utmaningar: inkomst- och förmögenhetsklyftor ökar kraftigt både inom och mellan länder, mänskliga rättigheter kränks på allt fler platser, klimatförändringarna accelererar, ekosystem kollapsar och konflikter och humanitära kriser avlöser varandra.

Mikael Färnbo