Go to main navigation
Aung San Suu Kyi Stefan Löfven Burma

Foto: Axel Kronholm

NYHET

Bistånd dominerade när Aung San Suu Kyi träffade regeringen

Burmas statskansler och Stefan Löfven diskuterade utbildning, hälsa och fred – nyckelområden för svenskt utvecklingssamarbete i landet – när de träffades i Stockholm på måndagen.

Under måndagen har Aung San Suu Kyi haft möten med den svenska regeringen.

– Vi har diskuterat hur vi kan bredda och fördjupa våra relationer. En fråga vi diskuterat är utbildning och vikten av en bra utbildning och rätt könsbalans inom utbildningen. Vi ser det som ett av fälten där vi kan utveckla vårt samarbete ytterligare, sa statsminister Stefan Löfven vid en gemensam pressträff på måndagen.

Stefan Löfven berättade att han erbjudit Aung San Suu Kyi möjligheten för Burma att ingå i regeringens internationella arbetsmarknadsinitiativ "Global deal", vilket statskanslern sa att hon var mycket intresserad av.

– Vi har en väldigt ung arbetsrättsrörelse i Myanmar [Burma]. Den är lika ung som vår demokrati, ett drygt år gammal. Så vi är väldigt intresserade av Global deal och hoppas kunna samarbeta runt detta inom en snar framtid, sa Aung San Suu Kyi.

Statsministern sa även i förbigående att han uttryckt oro inför situationen i Rakhinestaten, och syftade alltså på den etniska rensningen av den muslimska minoriteten rohingya.

– Vi har samtalat om de bakomliggande orsakerna till konflikten och behovet av interreligiös dialog, att motarbeta hatpropaganda och ansvarsutkrävande för kränkningar av mänskliga rättigheter, sa Stefan Löfven.

Ny 5-årsstrategi för biståndet

I fjol gav Sverige 261 miljoner kronor i bistånd till Burma, det mesta till förvaltning och demokratibygge, mänskliga rättigheter och jämställdhet, humanitärt bistånd, samt satsningar på hälsa, konfliktlösning och -förebyggande arbete.

Hittills har Sverige skiljt ut sig från många andra europeiska givare genom att undvika direkt utvecklingssamarbete med regeringen i Burma, och i stället kanalisera biståndet genom civilsamhället, olika fonder och internationella organisationer.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till huruvida deras nya strategi för biståndet till Burma ska öppna upp för direktstöd till den burmesiska staten eller inte. Sida har lämnat in ett underlag till regeringen som ska ta beslut innan året är slut. Ulrika Modéer, statssekreterare hos Isabella Lövin, säger att de inte hunnit gå igenom underlaget fullt ut ännu, men att man tänker sig ett fortsatt arbete inom mänskliga rättigheter och demokrati, där stödet till civilsamhället är "helt centralt".

– Vi har också bett Sida titta på frågor runt naturresurser och landrättigheter, givet att det nu sker många stora investeringar i Myanmar [Burma]. Också vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa finns det ett ökat behov nu med tanke på den nya amerikanska administrationens politik.

Modéer beskriver det som att Sverige jämfört med andra länder varit "lite försiktigt i steget" när det gäller direkt utvecklingssamarbete med staten och att det finns anledning att vara det även framöver.

– Vi har inte tagit ställning fullt ut ännu. Om man skulle utforma ett stöd som också stöttar staten så måste vi titta på hur det skulle se ut och vilka risker det kan innebära. Många givare har inlett ett stat till stat-samarbete och vi ser att den offentliga sektorn i Myanmar [Burma] behöver stöd. Men vi vill samtidigt säkerställa att ett sådant eventuellt sektorstöd också skulle gynna de pågående processerna för ökad demokrati och fred, säger hon.

Kontroversiell fråga

Kristina Jelmin, verksamhetsansvarig för Svenska Burmakommittén som i dag jobbar med civilsamhället i Burma, säger att det skulle ”sända alldeles fel signaler” att i nuläget börja samarbeta direkt med Burmas regering och statliga myndigheter ”innan vi ser att Aung San Suu Kyi står upp för mänskliga rättigheter.”

– Efter regeringsskiftet i fjol så har vi sett hur omvärlden minskat sin finansiering till grupper inom civilsamhället som arbetar med mänskliga rättigheter. Många finansiärer skyndar nu med att börja samarbeta med regeringen. Därför anser vi att Sveriges stöd till civilsamhället i Burma behövs mer nu än någonsin, säger hon.

Journalisten och Burmakännaren Bertil Lintner, som skrivit flera böcker om landet, tycker att landets regering såsom den fungerar i dag vore en olämplig samarbetspartner när det kommer till utvecklingsarbete.

– Även om Burma idag har en i stort sett folkvald regering så är de nya ministrarna tämligen maktlösa. Makten sitter hos byråkratin som i sin tur utses av inrikesministeriet, ett av tre ministerier som kontrolleras av militären, inte någon folkvald institution. Vill man verkligen nå ut till folket, de som behöver hjälp, bör man därför inrikta sig på organisationer i det civila samhället, inte regeringsorgan eller FN som inte har något annat val än att samarbeta med den militärstyrda byråkratin, säger han.

Axel Kronholm