Go to main navigation
belarusprotest.jpg

Kravallpoliser drabbar samman med regimkritiska demonstranter i Minsk, Belarus, den 25 mars 2017.

Foto: Andrei Bortnikau / Shutterstock

NYHET

Dokument visar: svenskt bistånd till regimnära organisation i Belarus

Utrikesdepartementet får kritik efter att ha skickat 200 000 kronor i biståndsmedel till en belarusisk organisation vars företrädare har nära band till Lukasjenkaregimen.

Dokument som Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter i dag publicerar här på OmVärlden visar att Utrikesdepartementet i november 2016 beslutade om ett stöd på 200 000 kronor till organisationen Foreign Policy and Security Research Center (FPS) i Belarus.

Pengarna skulle finansiera FPS i det uppdrag de fått att ”utvärdera mervärdet av att inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter i Belarus”. Enligt Martin Uggla, ordförande för Östgruppen, står organisationen Lukasjenkaregimen nära. FPS leds av Sergej Palagin, en före detta högt uppsatt tjänsteman på det belarusiska utrikesdepartementet, som tidigare försvarat regimens människorättsövergrepp, såsom när polisen i våras brutalt slog ner folkliga demonstrationer och fängslade hundratals. Mot bakgrund av detta beskriver Uggla organisationens oberoende som ”närmast obefintligt”.

”Med tanke på de allvarliga människorättsbrott som Lukasjenkaregimen kontinuerligt gjort sig skyldig till under många år framstår det som mycket märkligt att anförtro en sådan utredning åt en aktör som står regimen så nära, och uppenbarligen delar dess värderingar om mänskliga rättigheter.” skriver Uggla.

UD försvarar stödet

Utrikesdepartementet skriver i ett svar till OmVärlden att "stöd till mänskliga rättigheter är en prioriterad fråga för Sverige inom ramen för utvecklingssamarbetet. En nationell institution för mänskliga rättigheter har av internationella bedömare ansetts vara ett viktigt steg på vägen mot demokratisk utveckling i Vitryssland. Att utreda nyttan av en sådan institution är även en av punkterna i Vitrysslands nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter som antogs hösten 2016. För att denna utfästelse ska kunna realiseras och leda till konkreta steg mot en förbättrad MR-situation i Vitryssland krävs dock såväl stöd, som påtryckningar och nära uppföljning från internationella partners. Det aktuella projektet som UNDP beviljats medel för bedöms kunna bidra till detta."

Man skriver även att "Sverige bedriver en tydlig och konsekvent politik avseende mänskliga rättigheter i Vitryssland" och att projektet "ligger väl i linje med Sveriges principfasta hållning. Förutom ett samarbete med civilsamhället krävs att omvärlden kan ha en kritisk dialog och viss samverkan med statliga institutioner för att ha möjlighet att påverka utvecklingen i landet."

Martin Uggla anser dock att "det är anmärkningsvärt att svenska biståndsmedel går till en organisation som FPS" och avslutar sin debattartikel med att slå fast att "det svenska Belarusbiståndet används på ett missriktat och ineffektivt sätt, vilket drabbar de genuint demokratifrämjande belarusiska aktörer som istället borde få del av biståndsmedlen."

Axel Kronholm