Go to main navigation
bodil valero Fredrik Hjerling

Svenska EU-parlamentarikern Bodil Valero (mp) har varit drivande i att stoppa förslaget som hon kallar olagligt.

Foto: Fredrik Hjerling

Nyhet

EU röstar ja till att pengar går från bistånd till det militära

Igår tog EU ett avgörande steg mot att militarisera sitt bistånd. EU-parlamentet går nu vidare med det förslag som gör det möjligt att ta EU-pengar från civila konfliktförebyggande åtgärder till militära medel.

Som OmVärlden tidigare rapporterat om föreslog EU-kommissionen förra sommaren att biståndspengar ska kunna användas till militär verksamhet. Igår röstade en stor majoritet av EU-parlamentarikerna för att gå vidare i förhandlingen med ministerrådet. Det här innebär att det nu finns stark uppslutning bakom förslaget inom EU.

Samtidigt är förslaget djupt kritiserat. Svenska EU-parlamentarikern Bodil Valero (mp) har varit drivande i att stoppa förslaget som hon kallar olagligt, eftersom EU-medel inte får användas för militära ändamål, enligt EU:s fördrag.
- EU har inte befogenhet att ägna sig åt militär verksamhet. Vi är inte mot militär kapacitetsuppbyggnad i sig, det kan vara bra, men då ska det inte tas från biståndspengar eller i strid mot fördraget. Då får medlemsländerna gå ihop och lägga till pengar själva, säger hon.

Pengar till militära material

Förslaget handlar om att ändra reglerna för EU:s så kallade stabiliseringsinstrument, vars syfte är att förebygga och lösa internationella konflikter genom exempelvis minröjning och stöd till demokratiska val. Men i de nya reglerna står att biståndspengar ska kunna användas till kapacitetsbyggande av militär i framför allt Afrika. Pengar ska gå till bland annat utbildning men också till att förse militär med ”icke dödlig” utrustning. Exakt vad för utrustning det skulle handla om nämns inte i lagtexten, vilket innebär att det kan vara satellittelefoner eller skyddshjälmar, såväl som militärfordon. Samtidigt finns det inte någon garanti för hur den här utrustningen ska användas i framtiden. I praktiken kan EU:s biståndspengar öronmärkta att användas i civila hjälpinsatser finansiera en militär insats.  

Förslaget har också kritiserats för att gå utanför OECD:s biståndsorganisation DAC:s kriterier för vad som får räknas som bistånd. DAC-kriterierna utesluter att pengar ska kunna gå till militär utrustning eller service för att undvika att bistånd ska gå till att förstärka partnerländers militära kapacitet.

Starkt tryck bland medlemsländerna

Trots all kritik finns det ett stort tryck bland medlemsländernas regeringar för att EU ska tillåta att finansiera militära åtgärder med biståndspengar. Länder som Frankrike och Tyskland är drivande. Den franske konservative EU-parlamentarikern Arnaud Danjean är den ledamot som varit ansvarig för att ta fram parlamentets förslag. Han har under året poängterat att det finns ett stort behov av att få till stånd ett nytt regelverk.
- Vi ser att EU har svårigheter att genomföra sina program på plats på grund av säkerhetssituationen i länder som till exempel Mali och Centralafrikanska republiken. Det här instrumentet är något som folket på plats väntar otåligt på, sa han inför omröstningen i parlamentet.

Sverige ensam i sitt motstånd

Sverige är ett av få medlemsländer som motsatt sig kommissionens förslag. En av de främsta anledningarna är att DAC-reglerna för vad som får räknas som bistånd inte respekteras.
- Vi ser en risk för urholkning av det som vi tycker är kvalitet i biståndet. Vi anser att biståndsbudgeten och hur den används bör tryggas genom att ha respekt för OECD/DAC-reglerna, säger Ulrika Modéer som är statssekreterare hos biståndsminister Isabella Lövin.

Samtidigt säger hon att Sverige ändå är väl medvetna om att det finns ett behov av att stödja säkerhet och utveckling.
- Många av våra partnerländer, Somalia till exempel, de ber ju verkligen om stöd för att stärka sin kapacitet för att upprätthålla sin säkerhet och stabilitet. Så vi ser behovet. Men vi vill också värna biståndet, säger Ulrika Modéer.

Skydda biståndet från framtida urvattning

I praktiken handlar förslaget inte om några större summor pengar. 100 miljoner euro har öronmärkts för stabilitetsinstrumentet de kommande tre åren. Men det är snarare en principfråga, menar Ben Moore på paraplyorganisationen EPLO som jobbar för fredsbevarande och konfliktförebyggande insatser.
-Det handlar inte så mycket om de 100 miljonerna i sig, utan om att man faktiskt kommer överens om att börja ta av biståndet. När man väl börjat vet man inte var det slutar, säger han.

EU-parlamentarikern Bodil Valero ser också en trend som på sikt leder till att urvattna biståndet. Säkerhet och migration är frågor som står högt på EU:s politiska dagordning och Bodil Valero säger att det här återspeglas i hur biståndspengarna används.
- Biståndsbudgeten ska plötsligt finansiera migrationen, militär utrustning och hjälp till soldaterna i Mali eller Afrikas horn eller någon annanstans. Det är en farlig trend, säger hon.

Förhandlingar i höst

I höst väntar förhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen om den slutgiltiga texten av förslaget. Men de tre institutionerna har mer eller mindre samma inställning till att EU-biståndet ska komma att omfatta även militära åtgärder. Hur ställer sig då till att den svenska regeringen till den utveckling som de tidigare tagit avstånd från?
-Sverige är en jätteviktig aktör inom ramen för utvecklingssamarbete och vi tror att svensk kompetens kan bidra även om det inte går den väg vi tänkt oss. Vi har gjort vad vi kunnat för att på god grund argumentera för att det inte var rätt beslut, men kommer beslutet att fattas så kommer vi att följa utvecklingen av det här arbetet och vara med och påverka utformningen, säger Ulrika Modéer.

Charlotta Asplund Catot