Go to main navigation
©Tova Jertfelt 2018
Ingen republicering utan tillåtelse

När världen vill ha kött svarar industrierna med att pumpa in överflödig antibiotika.

Foto: Tova Jertfelt

NYHET

Fabriksköttet badar i antibiotika – nu måste användningen kontrolleras

En allt större köttätande medelklass globalt har många biverkningar, bland annat leder det till en högre användning av antibiotika i djurhållningen i många delar av världen. 

Visst har vi alla någon gång sett en löpsedel eller läst någon forumdiskussion som varnar för den pencillinstinna maten. Men stämmer det verkligen? OmVärlden har pratat med olika sakkunniga som alla belyser hanteringen av djur som det stora dilemmat.

– Problemet är att antibiotika används oansvarsfullt vilket ger antibiotikaresistenta bakterier och därmed blir det problem i sjukvården för både människor och djur, säger Anna Richert, expert på matfrågor på Världsnaturfonden (WWF).

Problematiken är som störst i länder där förebyggande djurhälsovård inte prioriteras och där ekonomiska intressen tar över. Dels för de som lever på att sälja antibiotika och för bönderna som vill få sina djur att växa snabbare och därmed kunna sälja mer kött.

– Antibiotika används primärt för två saker – att täcka upp för dålig djurhållning, en slags konstgjord andning, och som ett tillväxthormon, säger Ola Möller, specialist inom landsbygdsutveckling och matsäkerhet på Sida.

Läs mer: ”Vad händer när livsräddande mediciner slutar fungera?” 

Systemen pumpar ut antibiotika

När djuren får antibiotika drabbas de inte lika lätt av sjukdomar och växer fortare så att världen kan få mer kött på tallriken. Samtidigt är antibiotikan på många håll en bristvara.

– I vissa högintensiva system används enorma mängder ut antibiotika men i många låginkomstländer ser bilden helt annorlunda ut. Det är viktigt att komma ihåg att det finns många nyanser i det här, säger Ulf Magnusson, veterinär, professor på SLU samt temaledare vid SLU Global.

Silvia Alonso, Barbara Wieland och Delia Grace forskar på International Livestock Research Institute (ILRI) som arbetar med bönder inom djurhållningssektorn i afrikanska och asiatiska länder.

– Hos småskaliga bönder i Afrika och Asien ser vi att antibiotikaanvändningen inte är särskilt vanlig men att felanvändningen är hög. Ofta köper man billiga varianter och ger en lägre dos. Detta kan dels leda till antibiotikaresistens men är också problematiskt för djurens hälsa och för matsäkerheten, menar dem.

Här betonar forskarna på ILRI att samarbetspartners inom global utveckling kan vara med och påverka.

– Det är viktigt att få fram bättre statistik för att se vilka insatser som behövs för att minska risken för antibiotikaresistens.

Ge makt åt bönderna

Det är också viktigt att det internationella samfundet strävar efter strategier som ger makt åt snarare än brottsförklarar bönder.

– Att gå över till dieter med ett lågt animaliskt protein eller avgiftsbelägga bönder som använder antibiotika skulle inte vara effektfullt i låginkomstländer där människor redan konsumerar väldigt lite animaliskt protein och helt enkelt inte har råd med fler avgifter, fortsätter Silvia Alonso, Barbara Wieland och Delia Grace.

På Sida håller man just nu på att ta fram ett nytt Internationellt kapacitetsutvecklingsprogram (ITP) med fokus på antibiotikaresistens i ett djurhälsoperspektiv, något som man inte arbetat med särskilt mycket tidigare.

– En utbildning i djurhälsovård finns i horisonten, huvudpart är Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och vi kommer först vända oss till östra Afrika men sedan öppna upp för fler regioner.

Överlag verkar frågan om antibiotikaanvändning i djurhållningen prioriteras allt mer på den globala agendan. Den var uppe hos FN:s generalförsamling förra hösten vilket resulterade i olika uppdrag åt bland annat Världshälsoorganisationen (WHO) och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

– Även om det finns otaliga ramverk och dokument så är det är viktigt att komma ihåg att det måste finnas incitament från bönderna själva – att stärka djurhälsan och använda antibiotikan mer professionellt, säger Ulf Magnusson som tidigare i år var med och startade Livestock AntiMicrobial Partnership – ett globalt partnerskap för att hitta gemensamma lösningar för antibiotikaanvändning i djurhållning.

– I ett globalt sammanhang måste vi både minska och kontrollera användningen. Det betyder hårda krav mot den industriella köttproduktionen och mer kunskap och stöd till småskalig produktion, säger Ola Möller.

Så, hur penicillinstinn är maten egentligen?

– Den formuleringen späder på ett missförstånd om att det blir antibiotika i maten. Maten är inte penicillinstinn, det är produktionen som är problemet, säger Anna Richert, expert på matfrågor på Världsnaturfonden (WWF).

Louise Gårdemyr