Go to main navigation
CAR

Hjälpsändning med mat i ett av världens fattigaste länder, Centralafrikanska republiken. Dessa områden riskerar att bli förlorare med ny biståndsdefinition.

Foto: WFP/Alexis Masciarelli

nyhet

De allra fattigaste kan bli förlorare med ny biståndsdefinition

De allra fattigaste kan bli förlorare när nya regler för vad som får räknas som bistånd väntas klubbas på ett toppmöte i början av mars. Det kan få stora effekter på sikt, säger UD:s departementssekreterare Tommy Löfgren till tidningen Sveriges Natur.

Den 9 mars träffas världens rika givarländer inom OECD:s biståndskommitté, DAC, för att besluta om ett nytt regelverk kring vad som får räknas som bistånd, det skriver tidningen Sveriges Natur.

I slutet av förra året läckte ett utkast till det nya regelverket, vilket OmVärlden rapporterade om. Förslaget öppnade upp för att biståndspengar i större utsträckning skulle kunna gå till privata företag i form av aktieköp, garantier och lån.

Existentiellt hot mot utvecklingsbiståndet

Det läckta förslaget skapade starka reaktioner från organisationer i civilsamhället. Jesse Griffiths, som är ordförande för det europeiska nätverket Eurodad, kallade förslaget för ”den största förändringen av biståndet på årtionden”. Han fruktade att det kommer leda till att en stor andel av det globala biståndet riktas bort från de mest behövande i låginkomstländerna.

– Det kan leda till en överflyttning av bistånd från de allra fattigaste länderna till medelinkomst eller tillväxtländer. I de mest fattiga och utsatta länderna är det svårt att göra den här typen av investeringar i den privata sektorn, sa Jesse Griffiths till OmVärlden då.

Det som mötte starkast reaktion var att exportkrediter i framtiden kan komma att räknas som bistånd. Enligt Jesse Griffiths utgör det ett existentiellt hot mot utvecklingsbiståndet.

– Totalt är exportkrediter betydligt större än det totala biståndet. Så potentiellt kan det urholka hela biståndsbudgeten, sa han till OmVärlden.

UD: Kan leda till stor förändring på sikt

Enligt tidningen Sveriges Natur kan förändringen även strida mot WTO:s regler. Tidningen skriver att DAC arbetar med att ta fram ett nytt förslag som ska lösa problemet med exportkrediter. Det nya förslaget ska vara klart till mötet i mars.

Sveriges Natur har pratat med Utrikesdepartementet om den förestående regelförändringen. Departementssekreterare Tommy Löfgren håller med om att öppningen för mer biståndsgivning via privata företag på längre sikt kan leda till en omfördelning av biståndet.

– Det är klart att vissa länder kan rikta sin biståndsbudget mot denna typ av bistånd. Det är ju upp till varje land att bestämma över sitt bistånd, säger han till tidningen.

Däremot menar han att regeländringarna inte kommer att påverka det svenska biståndets utformning.

– För Sverige kommer den nog inte att ändra någonting, säger han till tidningen.

Enormt gap mellan målsättning och finansiering

Bakom förslaget att bredda biståndsdefinitionen ligger FN:s globala utvecklingsmål inom ramen för Agenda 2030. Enligt uträkningar från FN fattas det svindlande 1 400 miljarder dollar årligen i bistånd till låg- och medelinkomstländer för att målen ska kunna uppfyllas. Samtidigt uppgick det globala utvecklingsbiståndet år 2015 till sammanlagt 132 miljarder dollar.

Ett enormt hål finns alltså i dag mellan målsättning och faktisk finansiering.

Att locka in företag och privat kapital i utvecklingsarbetet är ett sätt som de rika givarländerna hoppas kunna minska det gapet.

– Det som är nytt är att vi kan investera i aktier. Kring det har det inte funnits ett regelverk tidigare, säger Tommy Löfgren till Sveriges Natur.

Effekterna av att öppna upp för ökad privat inblandning är dock till än viss del fortsatt okända, enligt Tommy Löfgren.

– Det är svårt att veta hur den förväntade ökningen kommer att ske och hur den kommer att se ut i förhållande till allt bistånd. Planen är att man efter två år ska göra en uppföljning, säger han till tidningen.

OmVärlden kommer under våren löpande rapportera om händelserna kring uppdateringen av biståndsreglerna.

Daniel Fjellborg

Mikael Färnbo