Go to main navigation
Kriminalvården i Kenya.jpg

Besök på en odling i ett samhällstjänstprojekt inom frivården i Kenya. Från vänster vända mot kameran: Rosemary Mokaya, Petra Tullgren, Joshua Yuma och Daniel Moindu.

Foto: Kriminalvården

nyhet

Kenya satsar på svensk kriminalvård

För att minska den 200 procentiga överbeläggningen i sina fängelser vände sig kenyanska myndigheter till den svenska Kriminalvården för hjälp och utbildning. I Kenya fick de svenska experterna uppleva en snårskog av utvecklingsprojekt som drevs av ”biståndsrallare”.

Att svenska expertmyndigheter bedriver utvecklingssamarbeten för att bidra till kapacitetsuppbyggnad i mottagarländer är inte ovanligt. OmVärlden har tidigare berättat om Statistiska centralbyråns samarbete med bland annat palestinska myndigheter för att stärka jämställdhetsstatistiken. Kriminalvårdens samarbete med kenyansk fängelseverksamhet och frivård är myndighetens första bilaterala projekt som finansieras av Sida.

Petra Tullgren har precis återkommit till Malmö efter ett och ett halvt års arbete med projektet i Kenya. Enligt henne är kenyanska domstolarna mycket benägna att döma kriminella till fängelsestraff, gärna långa sådana. Vilket resulterar i stora problem med överbeläggning i landets fängelser.

– De har en platstillgång på cirka 25 000 och man har väl cirka 50 000 intagna i sina anstalter, säger Petra Tullgren.

Kafferaster är för svenskar

Utvecklingssamarbetet inleddes genom att den kenyanska myndigheten för frivård kontaktade Sverige och frågade om de kunde tänka sig att bistå deras frivård för att minska trycket på fängelserna. Projektet inleddes hösten 2015 och i samband med det startades även ”Utlandsbloggen” där Petra och hennes kollega Stefan Eriksson berättar om sina upplevelser.

Samarbetets syfte är huvudsakligen att utbilda kenyanska kriminalvårdare i hur de kan arbeta för att minska riskerna för återfall bland de straffade. Till exempel utbildas deltagarma i risk- och behovsbedömningar, samtalsmetodik och ledarskapsfrågor, vilket Petra och hennes kollegor vet erfarenhet är viktiga komponenter.

– Det är väldigt hög koncentration på utbildningarna. Här i Sverige sitter alla och tittar på klockan för att de ska ha kafferast. I Kenya jobbar man och vi får påminna dem om att nu är det kafferast. Och då går de ändå inte, säger Petra Tullgren.

Under år 2016 utbildade projektet 100 av de 20 000 anställda inom den kenyanska fängelseverksamheten. Förhoppningen är att kenyanerna sedan ska ta projektet vidare och fortsätta kompetensutvecklingen själva.

Innan resan till Kenya hade Petra Tullgren aldrig arbetat utomlands. Några kollegor uppmuntrade henne att söka tjänsten. Efter att ha tvekat lite med tanke på sin ”turistengelska” valde hon ändå att ta chansen, något som hon i inte ångrar en sekund. På plats lyckades hon och kollegorna bygga upp ett starkt förtroendesamarbete med kenyanska kriminalvårdare och UNODC (FN:s organ för narkotikakontroll och förebyggande av brott).

En snårskog av biståndsprojekt

En del andra hjälpprojekt på plats upplevde Petra Tullgren inte som lika imponerande. De svenska kriminalvårdarna hade inga egna agendor – om deras projekt inte fungerade blev de återkallade till sina vanliga arbeten i Sverige. Vissa andra biståndsarbetare var dock direkt beroende av att just deras projekt fortsatte och att deras produkter kunde säljas.

I vissa fall resulterade det i en svåröverskådlig snårskog av utvecklingssamarbeten. Något som var särskilt hett under Petras tid i Kenya var projekt för framtagandet av riskbedömningar för att identifiera möjliga terrorister. Som ”rookie” i biståndsbranschen kunde hon uppleva att vissa av de projekten inte alltid hade Kenyas utveckling som huvudmål.

– För mig var det ibland lite skrämmande att se den här snårskogen av projekt, men ibland blev man också väldigt glad när man såg något som fungerade, säger Petra Tullgren.

Samarbetsprojektet pågår fram till mitten av 2018 och kan sedan förlängas ytterligare två år. Något som Petra ser som nödvändigt för att ett projekt av det här slaget ska få effekt.

Daniel Fjellborg

Texten har uppdaterats med fakta i efterhand