Go to main navigation
Shrinking space hotet mot demokratin

Under den "färgglada revolutionen" demonstrerade Makedoniens befolkning mot den utbredda korruptionen. Nu oroar sig många för de påtryckningar som civilsamhället utsätts för.

Foto: Lars Dareberg

NYHET

Makedonien: ”Vi befarar att de ska frysa våra konton”

Människorättsaktivister i Makedonien pekas ut som utländska agenter och motarbetas allt mer av det styrande nationalistpartiet. Många är rädda för att trycket mot dem nu ska öka.

– För tre veckor sedan fick vi besök av finanspolisen. De ville undersöka våra projekt och hur vi finansieras. Men den allmänna åklagaren har inte sagt vad vi anklagas för, säger Uranija Pirovska, chef för den makedonska Helsingforskommittén. 

Många intresseorganisationer i landet vittnar om samma sak. De känner av en allt större press från landets ledning som inte vill granskas. Ett sätt för makten att motarbeta civilsamhället är att kräva att alla handlingar ska översättas till makedonska.

– Att översätta en sida här kostar 10 euro. Att då översätta 10 000 sidor har du inte råd med, säger Albert Musliu, chef vid Association For Democratic Initiatives (ADI).

Han säger att den egna organisationen, som grundades 1994 efter landets självständighet i syfte att främja den demokratiska processen, drabbades av samma typer av kontroller redan 2000 efter att de granskat oegentligheter i ett val. Men det som nu oroar Albert Musliu är att skattemyndigheten har börjat gå längre och inte bara kontrollerar finanserna. 

– De frågar ut personer vilka aktiviteter de utför, hur och varför. Vi befarar att de ska gå än längre, till exempel frysa konton så att du inte kan utföra ditt arbete, säger han.

Uranija Pirovska är rädd för att hennes organisation ska stängas ner. Foto: Andreas Liljeheden

Behövs granskande organisationer

Samtidigt har människorättsaktivisternas arbete blivit allt viktigare i Makedonien. Det regerande nationalistpartiet – som har styrt landet i elva år – har i praktiken tagit över statsapparaten, däribland delar av den fria pressen. För två år sedan avslöjades också att landets ledning avlyssnat tusentals medborgare, däribland journalister och oppositionella.

I spåren av avlyssnings-skandalen framkom omfattande korruption hela vägen upp till premiärministern Nikola Gruevski. Toppskiktet i det styrande nationalistpartiet, däribland premiärministern själv, utreds nu för korruptionsbrott och riskerar fängelsestraff.

Att organisationer motarbetas med finansiella kontroller och andra medel är ett sätt för det styrande partiet att undvika granskning med förhoppningen att sitta kvar vid makten och slippa fängelsestraff, menar Albert Musliu.

– Alla vet att våra finanser är transparenta, du kan se det på hemsidan. Det är enbart för att sätta press på organisationer som blir allt viktigare. Vi har ingen politisk agenda, säger han som svar på några av premiärministerns anklagelser.

Utländska agenter som vill förstöra landet

Nikola Gruevski menar att människorättsorganisationerna som verkar i Makedonien agerar på uppdrag av utländska aktörer som vill förstöra landet. Likt Ungerns premiärminister Viktor Orbán har han pekat ut den amerikansk-ungerska finansmannen George Soros som finansiär och hjärnan bakom det hela och han har deklarerat att Makedonien ska ”av-Sorosfieras”.

– Det är ett välkänt recept för en diktatur. Hitta och peka ut en mystisk fiende som Soros som betalar folk för att förstöra landet, säger Uranija Pirovska på Helsingforskommittén.

Hon berättar att propagandan om Soros och utländska agenter började under förra årets protester som hon själv deltog i. De kallades för den färgglada revolutionen eftersom aktivister och andra kastade färg mot offentliga byggnader i protest mot att presidenten skulle stoppa rättsprocessen mot landets styrande elit.

Uranija Pirovska är orolig över att vanliga makedonier ska tro på historien om att de är utländska agenter som jobbar mot staten – särskilt människor utanför huvudstaden Skopje som inte har tillgång till oberoende medier.

Hon oroas också över sin egen situation. Skandalerna kring regeringen tvingade till slut fram nyval i slutet av förra året. Oppositionen har lyckats få ihop en majoritet tillsammans med partier som representerar landets albanska minoritet. Presidenten har dock vägrat att låta dem bilda regeringen med hänvisning till att även det skulle hota landets självständighet.

– Om de sitter kvar vid makten så kan de stänga ner vår organisation, säger Uranija Pirovska.

Andreas Liljeheden