Go to main navigation
NRC Flyktninghjelpens medarbetare delar ut mat och förnödenheter i Jemen

Hjälparbetare delar ut mat i Jemen. Jemen är en av de krishärdar som Sida prioriterar. I Jemen är tre av fyra invånare beroende av humanitärt stöd. Hälften av landets befolkning lider brist på mat. Dessutom är en halv miljon barn akut undernärda.

Foto: Flyktninghjelpen/Mohamed Qatab

NYHET

Ny strategi för världens 129 miljoner nödställda – så fördelas pengarna

Inte sedan andra världskriget har lika många människor varit i behov av akut nödhjälp. Nu antar regeringen en ny strategi och höjer anslagen för det humanitära biståndet. Så fördelas pengarna.

Regeringen antar en ny strategi för bistånd till världens krishärdar – det så kallade humanitära biståndet som fördelas via Sida. Anslagen till Sidas humanitära budget höjs också något.

Bakgrunden är kraftigt ökade behov. I dag är 129 miljoner människor i världen beroende av akut nödhjälp – en ökning från 53 miljoner år 2010. Det är en siffra världen inte har varit i närheten av sedan andra världskriget. Samtidigt har kostnaderna fyrdubblats på tio år.

– 129 miljoner är en absolut rekordsiffra. Sverige är en av de största givarna till det humanitära biståndet. Samtidigt är det akut underfinansierat. Endast ungefär hälften av behoven uppfylls i dag, säger biståndsminister Isabella Lövin i TV4:s Nyhetsmorgon.

Hälften flyr från tre konflikter

Ökningen av nödställda beror till största delen på ökade antal krig och konflikter. Hela 54 procent av världens flyktingar flyr från tre specifika konflikter: Syrien, Afghanistan och Somalia. Arbetet för att nå fram med hjälpen har de senaste åren också blivit betydligt svårare.

– De olika aktörerna i krigen respekterar inte hjälparbetarnas neutralitet. Man avrättar hjälparbetare, man bombar hjälpkonvojer, man bombar till och med sjukhus. Man använder sig utav nödhjälpsändningar för sina egna intressen i konflikten. Det här är ett mycket stort problem, säger Isabella Lövin.

20 år i flyktingläger

Regeringen tror att problemet till viss del kan avhjälpas genom att jobba mer med lokala aktörer för att nå ut till de drabbade. Vilket samtidigt kan stärka lokalsamhällena. Dessutom fokuserar regeringens nya strategi på att bryta det kroniska flyktingskap som miljoner människor hamnat i. I snitt sitter människor i dag i 20 år i flyktingläger innan de kommer vidare.

Därför vill regeringen nu bättre koppla ihop de akuta hjälpinsatserna med långsiktigt arbete för att människor ska kunna bygga en framtid. Regeringen vill också stärka samverkan mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingsbiståndet, samt stärka arbetet för kvinnor och flickor som är väldigt utsatta i konflikter och kriser.

– Det måste finnas sätt så att människor inte sitter i flyktingläger i årtionden. Det finns människor som har fötts och vuxit upp i flyktingläger som aldrig kommer ur den här situationen. Istället för matsäckar vill vi ge människor möjlighet att gå in i jordbruket, istället för vattensändningar ska man kunna borra en brunn, istället för att få pengar ska man kunna ingå i de lokala marknaderna och integreras och få en framtid, säger Isabella Lövin.

Så fördelas pengarna

Merparten av Sidas humanitära biståndsbudget på 2,1 miljarder går till 16 större kriser som Sida har identifierat. En mindre del, 250 miljoner kronor, kommer att gå till 17 mindre kriser. (Här är grafik som berättar exakt hur hjälpen fördelas).

De sex kriser som får störst stöd från Sida är Syrien (315 miljoner), Jemen (164 miljoner), Sahel (160 miljoner), Sydsudan (150 miljoner), Nigeria (130 miljoner) och DR Kongo (130 miljoner).

Mikael Färnbo